United States or Sweden ? Vote for the TOP Country of the Week !


Regnet fortfor att falla, och skymningen hade tilltagit. En av slavarne tände en lampa och ställde henne i skygd av en pelare under portiken, där gruppen var samlad. Mina vänner, sade Kimon, själen liknar den där lampan, vars låga fläktar för draget. Släckes hon ej i förtid av vinden, slocknar hon en gång av sig själv, hennes olja är förtärd.

Oanmäld och hälsande ingen, Sakta till den sjukes rum hon skrider; Och hon sätter sig vid hufvudgärden, Tar ett virkadt guldtyg fram och fläktar Svalka åt hans feberheta panna. Men, till sultaninnan vänd, hon talar: "Sådan sjukdom som den tappre prinsens Önskar jag att min broder träffa, Ja, mig själf som Mehmed paschas maka; Ty en kärleksyrsel är ej sjukdom."

Opp från väfven hon steg och försökte att härma ett löje. Genast glömde sitt värf den tjänande tärnan och ställde Korgen med blommorna ned bland svalkande fläktar i skuggan; Själf med förundran nalkades hon den skyggande flickan. "Hvarför", sade hon, "ser jag en tår i ert mulnade öga, Hvilka bekymmer plåga er nu, när glädjen hos alla Vaknar och ingen finns, som ej skämtar och sjunger och fröjdas?"

Nu var ej mera tid att sofva; nu blef det brådtom att väcka alla fläktar som sofvo i nejden, för att komma och leka med de ljufva dofterna och sprida dem kring dal och berg. Och det blef en lustig lek ni tro. Danserskan. Rosa var alls icke vacker.

Denna dörr är av tjänarinnan öppnad, och därifrån leder en trappa upp till altanen. Rakel lutar sig mot bröstvärnet och ser ut över staden. Himmelen är klar, och friska fläktar komma från havet. Rakel är orolig, hennes hjärta klappar nästan lika häftigt, som hon bidade det första hemliga mötet med Karmides.

Detta senare fall var för honom dock länge det värre fallet, och med den ljusnade dagen dyningen började krusas af lifliga fläktar och ett gladt sorl af böljan vid fartygets bog vittnade om dess förökade fart, försvunno den gamles betänkligheter för hoppet att efter vunnet ändamål hvila sin af vakor, köld och väta uttröttade kropp, och han höll med godt mod kurs Rönnskärets ur fjärran framskymtande udde.

Ella, morsk i hågen, med hatten nacken och armen i sidan, gick vid Jussis arm. Det var ett gladt sällskap. Skogen stod nu i silfverskimmer och glänste, belyst af fullmånen. Sjön der nere glimmade som en spegel, fullströdd af diamanter. Markens rika daggperlor strålade, ljumma doftande fläktar genomströmmade nejden och fylde luften med vällukter.

TEKMESSA med sin LEDSVEN. TEKMESSA. Hur långt har solen hunnit nedom skogen ren? Säg mig, min ledsven, färgas skyn af purpur än? Jag känner kvällens ljufva svalka kring min kind, Fast inga fläktar röras. Blir det natt en gång? LEDSVENNEN. Ännu är dagen vaken, fast med mattadt ljus. O drottning, blod kan hinna spillas ymnigt än, Förrän dess färg ej skrämmer skådarns öga mer,

Solen ler ju än från kullen, Vikens bölja gungar jullen, Aftonvinden för vår flagga Mot dess strand. Hör du de susande alarnes ljud? Ser du de grönskande ängarnes skrud? Njutom fröjden! Snart har tiden Satt för njutningen en gräns; Nana, snart är kärlekens Liksom sommarns stund förliden. Ren bland löfven blickar torpet fram; Skynden, fläktar, fören dit vår stam!

En himmelsk ro, en salig frid Uti Guds hus vi finne, Vi komme undan kamp och strid Som till en hamn där inne; För världens storm, som blåser vild, Oss fläktar kring Guds Anda mild, vi den hamnen hinne. Du sorgsna själ, du kvalda bröst, Du har det känt och pröfvat, Du vet, hvar hjärtat finner tröst, När det är värst bedröfvadt.