United States or Netherlands ? Vote for the TOP Country of the Week !
Och mycket riktigt, där funnos några världsliga sinnen, som icke gåvo sig tid att avvakta nådaordningen, utan ville bryta sig in, och därför fattades i kragen och utvisades.
Ännu några dagar senare visste man berätta, att den gamle prästen fallit till drängens fötter, kysst hans händer och gråtande bett om hans välsignelse. Frågade man ryktesspridarna, till vilken ny eller gammal lära Faber skulle ha omvänt prästen, kunde de visserligen ej giva besked men läto sig ej heller förbluffas utan svarade: Skulle prästen ha fallit på knä om han icke blivit omvänd?
Särskilt bär man än i dag avgjord motvilja mot estländarne, dessa skuggfigurer, gråa i sig själva, spökande fram i gråa farkoster såsom hopslagna av gamla nerfallna plank och med rigg av lappade kolsäckar.
Ni veta så väl hvilken säd de så, ni höra dem tala om Jesus, barnens vän, om frälsarens kärlek till syndare, om hans död och uppståndelse. Detta är deras utsäde. Gud själf har gifvit dem det, och de få icke använda något annat, ty de skola så god säd uti sin åker. Men deras åkerjord ter sig något annorlunda än den som besås af landtmannen. Ofta nog liknar den ett fält fullt af ogräs.
En sorglig nyhet, sade patern, lade brevet på bordet och satte sig tungt i en länstol. Detta pergament är mig tillsänt från min broder Benediktus, prior i Gudtorps kloster, som ligger vid gränsen av Norge. Än sedan? frågade riddaren. Du spådde sant... jag fruktade det... Läs! Han nalkas oss med stora steg, Guds vredes dag, dies iræ, dies illa ... Pesten är i landet och sprider sig hastigt.
Vad mera? Hans fantasi förlorade sig i gissningar. Han måste veta vad det var. Till sist funderade han ut en plan. Han gick in till farmor: Snälla farmor, ja fick ett brev från mormor. Ja, jag såg det i morse då posten kom. Det vill säga, jag såg det var avstämplat i Göteborg. Och så förstod jag ju. Stellan såg på henne. Hon nämnde ingenting om paketen, som mormor skrev, hon skickat samtidigt.
Hon lät honom utan omständigheter ta sig under armen, gick över landgången, slöt sig nära till honom på den äventyrliga bron; och nu stod de i Strängnäs. Vad jag tycker om den här lilla staden, sade hon otvunget och kastade glada blickar omkring sig. Det är helt annat än Stockholm! När man kommer närmare in, är det verkligen rätt hyggligt, genmälte sergeanten. Se se! fortfor hon.
Han hade hållit sig på norra sidan av skäret, men när det blev afton hastigt och han skulle vända till land, märkte han först, att det rökte ur bodens skorsten. Undrande vad som kunde stå på, styrde han med raska steg opp åt stugan. Är det du? hörde han inifrån och igenkände pastorns röst. Nej, det är pastorn! förvånades Gusten, när han såg prästen sitta vid spisglöden och steka sill.
Lindquist gick ännu en gång längs raden och granskade sitt verk. Så stötte han på nytt i golvet: Kavaljerer och damer vända sig mot varandra, göra reverangs och presentera sig för sina moitiéer. Ett, två, tre! Re-ve-raannngs! De bugade sig och nego. Presentation! Per Stellan Severin Petréus. Han hörde ej sin moitiées namn.
Hon kunde icke intressera sig för deras små intressen, och berörde hon något, som låg henne själf om hjärtat, mötte hon endast gapande munnar och stirrande ögon. Hennes tankar hade den vanan att vika af från allfarvägarna, och hon kunde hvarken ljuga eller hyckla. Det märktes snart, att hon såg ned på de goda fruarna, och de afskydde henne af hjärtat till tack.