United States or Poland ? Vote for the TOP Country of the Week !
Stod Alrik en afton på stora Operan uppe på alperna i Wilhelm Tell och väntade entré, såg han på andra sidan scenen oppe i molnen den gamle stå med en lina i handen, färdig att hissa på; gick han över Norrbro en middag och en folksamling stod vid barriären och tittade ner i strömmen, fick han se gubben ihop med tullvaktmästare sitta i en båt och fiska nors; och en söndag fann han fadren stå och alternera med orgeltramparn i själva Jakobs kyrka.
Så få vi åldras tillsammans du och jag och något mer kan jag inte tänka mig.» »Tror du inte på någon som helst möjlighet av ett annat liv?» genmälde jag. Hon skakade på huvudet med en energisk åtbörd. »Nej», utbrast hon. »Jag vill ingenting annat, än det som är. Jag vill få sova en gång i jorden under en vacker blomsterkulle. Det är allt för mig, och det ber jag Gud om varje afton.»
Vad under då, om allt, från skaparen till hans härskaror, försvann för Klemens och vart till den heliga ungmön? Men de anletsdrag, under vilka han föreställde sig henne, voro Eusebias, ty något skönare än dessa, sådana de nu voro för hans blickar, kunde han icke framtrolla. Eusebia skänkte honom en afton sin bild, målad på elfenben och icke större än han kunde bära den på sitt bröst.
Jag väntar i afton mina badslavar med åtföljande badtält till lägret ... Skönt, min vän. Och sedan vi återvänt från förposterna, torde allt vara i ordning till en förnyad bekantskap med ett någorlunda drägligt bad. O, Korintos, vad jag saknar dig och dina ypperliga termer! Skada, att man icke kan medföra dem på fälttåget ... Än en skål! För Karmides' minne! För Karmides!
Och ända från skymningen intill nästa dags afton höll David på med att nedgöra dem; och ingen enda av dem kom undan, utom fyra hundra tjänare som satte sig upp på kamelerna och flydde. Och David räddade allt vad amalekiterna hade tagit; sina båda hustrur räddade David också.
Emellertid hade hennes samtal med kaptenen dock åstadkommit ett visst nyfiket intresse för Förste Konsuln och hans omgivning, detta nya Paris, om vilket ingen på les Fougères anade något. Äntligen, sent en afton, rullade vagnen in på Paris' gator. Edmée var så trött, att hon knappt hade något intresse därav hon halvsov med huvudet mot Valentines axel.
En tårbegjuten ros hon bar, Ett minne, som jag skänkte där. Hon trodde, att jag fjärran var, Och jag var henne dock så när; I närmsta buske gömd jag låg Och tårades och såg och såg. Där stod en björk från fordomtid Och grönskade och växte fritt; Den bar min flickas namn, bredvid Bar den i ljusa barken mitt. Tätt till hvarann jag båda skar En afton, då jag ensam var.
Ty med det första marken om värn från drifvor befriats, Lösas hans frodiga kor ur spiltan och drifvas till skogen, Där de i dalarna finna en frisk och rikelig föda. Så kringvandra de dagen igenom om sommarn och njuta Grönskande gräs och dricka sig mätta ur rinnande bäckar, Men hvar afton komma de hem, en glädje för ägarn.
Du är härlig, härlig är du! Var har jag då haft mina ögon i afton? Han höll henne ut ifrån sig och strök nedåt hennes bara hals och lätt skälvande armar.
Då en afton det var, och jag gick allena på stranden, Lockad af blommornas lukt och björkarnas, längre än vanligt Fann jag mig, innan jag visste däraf, helt nära hans koja. Men då jag såg hans båt vid landningsstället och näten Hängda på pinnarne än och slöt, att han vistades hemma, Ville ett vänligt ord jag säga den gamle till hälsning, Innan jag vandrade bort. Så trädde jag in i hans stuga.
Dagens Ord
Andra Tittar