United States or Spain ? Vote for the TOP Country of the Week !


Ty det var han ändå tills han sov hos gyltan; men jag drap gyltan, och dog Grotte. Han sörjde sig till döden, tror du? Det tror jag inte. Det var för din skull han dog, och det gjorde han gärna. Jag har gjort dig ont, Ån? Det blir väl värre. Varför slog du gyltan? Det minns jag inte, men jag fick inte sova. Du skall bli en klok man en gång. Tror du, tror du? sa' Ån och tog sig huvet.

Höjer skulle ta itu med dem, och förbjöd dem slinka med herrarna, utan de skulle sova om nätterna. Det ni göra, svarte Höjer, men ett villkor: att ni gör ert arbete för mat och lön om dagen. Kan ni svira om natten och arbeta lika bra om dan, ni det! Men kan ni inte det, ni inte gör rätt för er, ni er väg!

Älskar du mig till själen ... är jag glad och har nog vad det vidkommer, och skall sköta mig för hela resten själv, lustig och nöjd och flitig; sova gott om natten och vara vacker om dagen; det vet jag, och det skall du se. Men älskar du mig inte ... vad hjälper allt annat, och vad skall jag med det övriga? Det gagneligaste och bästa för oss är blott, att kärleken räcka.

Heller också har jag inte mer att säga åt dig än åt alla de andra... Vad skall jag svara dig? Möt mig i hemlighet drotthusets höskulle, där främlingar bruka sova. Kom för ditt eget bästa, om jag också ingenting får att säga dig. Du behöver inte brådska. Jag har lärt mig tålamod. Liksom Sven har jag lärt mig att vänta. Men kom bara, kom en gång till sist!

Han hörde, att Ulv Ulvsson spelade harpa inne i stugan, och han lyddes och stannade med axeln stödd mot de utstående stockarna i knuten. Harpspelet brusade som en havsstrand, och när han hade stått en stund utan att själv veta, att han lyssnade, kände han igen tonerna. Det var samma roddarsång, som han brukat söva barnet med.

Hon hade återfått samma ansikte, som när hon var en flicka nästan, och jag första gången vaknade i min bädd och såg henne sova. Tunga glädjedroppar föllo från mina ögon, och medan aprilsnön rasade ned därute över den hårda marken, kände jag, hur mitt eget hjärta tinade upp.

Ingenting hjälper, den fortfar att skaka. Därefter sjunger det i fönstren, och kaminen tjuter som en hund, hela huset gungar som ett fartyg. Jag kan icke sova, och än är det min mor som jämrar sig, än den lilla som gråter.

Mitt i natten klockan var knappt fem väcktes jag av ett ihållande vrål från farmhuset, och när jag stigit upp och skakat av mig det värsta, såg jag farmaren stå sin trappa. "Vad vrålar du efter?" skrek jag. "Ämnar du sova hela da'n, ditt lata nöt?" genmälde han. "Solen står redan högt himmelen." "Mycket sant", svarade jag. "Det gör den alltid.

Ja, vi höra icke natten eller mörkret till; låtom oss alltså icke sova såsom de andra, utan låtom oss vaka och vara nyktra. De som sova, de sova om natten, och de som dricka sig druckna, de äro druckna om natten; men vi som höra dagen till, vi vara nyktra, iklädda trons och kärlekens pansar, med frälsningens hopp såsom hjälm.

vi åldras tillsammans du och jag och något mer kan jag inte tänka mig.» »Tror du inte någon som helst möjlighet av ett annat livgenmälde jag. Hon skakade huvudet med en energisk åtbörd. »Nej», utbrast hon. »Jag vill ingenting annat, än det som är. Jag vill sova en gång i jorden under en vacker blomsterkulle. Det är allt för mig, och det ber jag Gud om varje afton