United States or Cameroon ? Vote for the TOP Country of the Week !


Väl, jag har inte Gud, jag har bara mig själv men nu tror jag nu tror jag, nästan bröt han ut. Jag tror att jag skall segra över fattigdomen, över vanvettet, över detta hem, över mig själv! Å, nu förstår jag, det är bara jag själv, min egen vilja som kan rädda mig själv! Och vad blir det första jag nu bör göra det allra första blir att befalla mig själv att sova utan fruktan.

Hon kände sig nästan sjuk av spänningen att vänta honom hon visste, att han säkert hade lovat att komma och utsikten att möta honom i denna omgivning, betog henne allt hennes mod.

Ofta hängde männens blickar som förtrollade vid hennes, och kvinnorna sänkte i omedveten förvirring, nästan blygsel, sina ögon, när hon gick dem förbi. Och likväl fanns det ingen, som visste något . Junot anade en del, men slog det bort som alltför djärvt och fantastiskt. Om Joséphine hade någon gissning, och det hade hon säkert , vågade hon i alla fall ej låta märka det.

Och jag har dock en gång hört er drömma om ett högt, härligt torn, där stjärnhimmelen låg utbredd i sin klarhet nära framför er, att ni nästan kunde omfamna skapelsen. Jag har hört er drömma om de skönaste instrumenter, vilka människans snille uppfunnit för att utforska rymderna, och de voro edra. Ni var ung, ni var rik, och ni riktade stjärnkunskapen med de mest förvånade upptäckter.

fick han syn oss, tystnade, hytte med sin lilla hand och förklarade, att han inte ville sjunga när pappa hörde . Jag märker, att jag i denna bok nästan endast skriver om våra somrar. Detta kommer sig helt enkelt därav, att det var under sommaren, vi starkast kände oss leva. Om vintrarna bodde vi ju antingen i huvudstaden eller nära densamma, att vi när som helst kunde förflytta oss dit.

Till julens solennitet hör äfven, att bord och bänkar skuras med omsorg och att väggarna öfverklädas med en väfnad af pärlor, som lämnas kvarsittande, tills den genom att dagligt plundras glesnar och småningom alldeles förstöres. Midsommarnatten firas nästan gladast af alla högtider.

Erik tyckte mycket om värme... Boden låg vid porten, de otäta väggarne insläppte snön, som fördes in af vinden och hopade sig i en drifva midt bodgolfvet. Derinne hörde hon, huru någon ute i porten talade... Hon igenkände Eriks röst, ehuru han stod längre bort, ty han talade högt. Den andre nästan hviskade. Eva kände en stickande smärta i hjertat.

Och nu medan jag skrifver nu känner jag nästan smärta, liksom en samvetsförebråelse öfver denna kallsinnighet eller motvilja. Det tyckes mig som vore jag en dålig människa, därför att jag icke kan vara varm och älska utan misstro. Men jag kan icke. Jag rår icke för det. Jag skrifver med tårar i ögonen.

Kanske inte, men om han försökte med allvar hade han likväl något att leva för, en liten plan, ett halmstrå att gripa efter. Han blev plötsligt glad över att ha hittat denna ansats till en hållpunkt i tillvaron att han satte sig upp i sängen och skrattade, han fick nästan tårar i ögonen.

En öppen anklagelse vore tusen gånger lättare att möta, än detta stumma misskännande. Och för något lumpet, som ett grundlöst förtal skulle du retirera! Nej, Hanna, det vore ej likt dig, det vore nästan fegt. Du har ju lärt mig, att hvad som är rätt och sant bör fram med öppen panna. Och nu skulle du sjelf genom att draga dig tillbaka låta dem tro, att du verkligen handlat orätt.