Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !


Ja, han var sargad för våra överträdelsers skull och slagen för våra missgärningars skull; näpsten var lagd honom, för att vi skulle frid, och genom hans sår bliva vi helade. Vi gingo alla vilse såsom får, var och en av oss ville vandra sin egen väg, men HERREN lät allas vår missgärning drabba honom.

Därefter sade Jakob till Laban: »Giv mig min hustru, ty min tid är nu förlupen; låt mig in till henne bjöd Laban tillhopa allt folket orten och gjorde ett gästabud. Men när aftonen kom, tog han sin dotter Lea och förde henne till honom, och han gick in till henne. Och Laban gav sin tjänstekvinna Silpa åt sin dotter Lea till tjänstekvinna. Om morgonen fick Jakob se att det var Lea.

Denna lilla bräckliga jolle var icke bygd till att trotsa stormar och hög sjö, utan till att ligga kedjad vid en hvitmålad liten båtbrygga i en solbelyst vik. Hon var aldrig varm, endast ljum. Hon gaf honom aldrig sjelfmant en smekning men öfverlemnade sig viljelöst åt det lilla behag hon kände han tog dem.

Nej, broder, sade Erland, om du icke föredrager den östra sidan, låt oss välja denna åt väster, åt bäcken till, där vi kunna bjuda aftonsolen, bilden av vår egen sjunkande levnadssol, farväl med hymnen om återuppståndelsens hopp. Väl, vi välja den västra sidan... Om du själv icke hellre önskar den andra...

Och altaret rämnade, och askan altaret spilldes ut; det var det tecken som gudsmannen HERRENS befallning hade angivit.

Hans hemliga dröm var en tillvaro bland några närstående, vilka han kunde slösa sin ömhet för att sedan med mycket lättare hjärta kunna spruta den övriga världen i ansiktet sitt bleka och bitande förakt. Fröken Dorff hjälpte honom med hela den älskvärdhet, som alltid stod henne till buds, att hålla samtalet gående.

Ståndrättens ordförande, en bister överstelöjtnant med gråsprängd mustasch, satte sig tillrätta i stolen och anlade ett högtidligt och skräckinjagande ansiktsuttryck. "För in fången", sade han. Fången fördes in. Det var en ung karl, med lugna och klara ögon, som med synbart intresse betraktade omgivningen. "Hörrnu herrn!" började han, vänd till överstelöjtnanten.

Men trefotens väldiga tyngd, som utgjorde mer än en mansbörda, tillät icke, i trots av en krampartad kraftansträngning, den skyndsamhet, som här var av nöden. I nästa sekund hade Jonas genom den tunna kitonen stött dolken ända till skaftet i Karmides' bröst. Den giftiga udden hade funnit och genomborrat hans hjärta.

Men innerst inne bubblade en gryta över helveteselden. En liten gryta full med etter, och den leda vätskan kokte och steg ända upp i halsen, brännhet. Oark, hisch, hasch tvi! Det var väl Liter-Pelle. Lektorn snurrade runt. Och alibiet? Johnsson hade ju mött honom i Björkenässkogen? En får väl lov att hjälpa en gammal vän, påstod Johnsson. Mened! Mened! skrek Aposteln. Men han ångrade sig.

Men de tankar där föddes hafva gått ut öfver hela landet och bestämt dess utveckling till dag som är. Ur den riktning mot det fosterländska, hvari Runeberg lefde, har ÄLGSKYTTARNE framgått och därmed det finska folkelementet till först begynt sitt inträde i vår vitterhet och vårt nationalmedvetande.