United States or Guam ? Vote for the TOP Country of the Week !
Lizzy hade just sin goda stund och Karl-Herman satt i garderoben som vanligt och den gången vet jag att han sov. Karl-August slog sig ned och de försjönko båda i djupa studier, men vips satte tandvärken i och upp flög flickan som en galning och skrek: Mina tänder! Jag dör! Och ut störtade den yrvakne Karl-Herman och där stodo de båda rivalerna framför varandra, frustande av förakt och leda.
Och denna senare likväl en kvinna, som ej blott från barndomen uppfostrats i hat och förakt emot kristendomen, utan även varit iklädd en rustning, som visat sig ogenomträngligare än hatet och föraktet mot den uppenbarade sanningens pilar, nämligen filosofiens.
Hören, mina älskade bröder: Har icke Gud utvald just dem som i världens ögon äro fattiga till att bliva rika i tro, och att få till arvedel det rike han har lovat åt dem som älska honom? I åter haven visat förakt för den fattige. Är det då icke de rika som förtrycka eder, och är det icke just de, som draga eder inför domstolarna? Är det icke de, som smäda det goda namn som är nämnt över eder?
På sin buk bär han skarpa eggar, spår såsom av en tröskvagn ristar han i dyn. Han gör djupet sjudande som en gryta, likt en salvokokares kittel förvandlar han vattnet. Bakom honom strålar vägen av ljus, djupet synes bära silverhår. Ja, på jorden finnes intet som är honom likt, otillgänglig för fruktan skapades han. På allt vad högt är ser han med förakt, konung är han över alla stolta vilddjur.
Har jag på människovis skylt mina överträdelser och gömt min missgärning i min barm, av fruktan för den stora hopen och av rädsla för stamfränders förakt, så att jag teg och ej gick utom min dörr? Ack att någon funnes, som ville höra mig! Jag har sagt mitt ord. Den Allsmäktige må nu svara mig; ack att jag finge min vederparts motskrift!
Han skulle skämta och skratta åt, att en af hans »flammor» tagit lifvet af sig på grund af obesvarad kärlek. Det skulle bli en välkommen triumf för honom, och det sista som följde med mig från denna härliga värld skulle vara hans förakt. Var jag då icke en människa i hans ögon? Nej, endast en kvinna leksaken, odalisken. Och hvad är ett människolif för denna världens store?
Min andedräkt är vidrig för min hustru, jag väcker leda hos min moders barn. Till och med de små barnen visa mig förakt; så snart jag står upp, tala de ohöviskt emot mig. Ja, en styggelse är jag för alla dem jag umgicks med; de som voro mig kärast hava vänt sig emot mig. Benen i min kropp tränga ut i hud och hull; knappt tandköttet har jag fått behålla kvar.
Ingenting kan beskriva det förakt för alla rationalistiska uttolkningar, över vad han kände och visste, varmed Sven svarade: »Nej, det har jag visst inte. Har jag det mamma?» Och mamma tröstade honom med, att han visst inte hade varit och tittat. Men till mig sade hon: »Du kan inte tro, hur ofta det här har hänt. Det är, som om han kände mig i luften innan jag kommer. Barn kan ju hitta på sådant.»
Varför gör du inte de? Den frågan ville han av finkänslighet ej besvara. Han hade alltid hyst förakt för pojkar som samlade frimärken. Det var inte en sysselsättning värdig en person, som med tiden skulle bli löjtnant och skjuta med kanoner och kanske komma ut i krig. För de skulle va så livat, om vi samlade frimärken båda två, för då kunde ja få dina dubbletter.
Den gamla fröken såg vredgat på honom med obeskrivligt förakt.
Dagens Ord
Andra Tittar