Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Jag kom att dröja litet." Alma fläktade med handen papyrossröken bort från sitt ansigte. "Ah, förlåt!" sade John och blåste ut röken åt annat håll. Sedan gungade han lilla Lyyli på sina knän. "Skall vi ut och rida, Lyyli! Hopp, hopp, i galopp, hufvudet ner och fötterna opp!" Äfven Ella och Arvi närmade sig nu. "Pappa!" sade Ella. "Nå, mitt barn, hvad har du att säga åt pappa?"
Ja, min boning skall vara hos dem, och jag skall vara deras Gud, och de skola vara mitt folk. Så skola folken förnimma att jag är HERREN, som helgar Israel, då nu min helgedom förbliver ibland dem evinnerligen.
Mitt rum, det är min borg, min värnlöshet mitt vapen. STÅLARM. Ni vill då hällre ensam stå? ERICUS ERICI. Ej ensam; med min församling och mitt hopp på Gud. Jag är en kyrkans man.
Jaa, jag vet det, och skulle du sagt mig allt och öppnat ditt hjerta för mig, så skulle jag hålla med dig ärligt och vara nöjd med mitt och arbeta för huset och barnen och dig. Men när jag är som främmande för dig, så är du också främmande för mig. Så har du det då som du vill! Och det är så uselt, att man inte står ut med alltihop, fattigdomen och bråten och ungarne!
Så ligger visst i hvarje steg, som människan gör på lifvets väg, en hel omvändelse, och hennes varma sträfvande till Gud är af honom, icke förkastadt, utan upptecknadt, henne till salighet. Jag återkommer till mitt samtal med den gamle tjänaren, från hvilken jag nu nog länge varit borta.
Den andra meningsstriden rörde sig om jagets förnekelse och dödande, vilket för mig var och fortfarande är en galenskap. Allt eller det lilla som jag möjligen vet härflyter från mitt jag såsom centralpunkt. Väl icke kulten, men kultiverandet av detta jag framställer sig följaktligen som tillvarons högsta och slutliga mål.
Och Efraim har märkt sin sjukdom och Juda sitt sår; därför har Efraim gått till Assur och sänt bud till Jarebs-konungen. Men denne skall icke kunna hela eder; edert sår skall icke bliva läkt. Ty jag skall vara såsom ett lejon mot Efraim och såsom ett ungt lejon mot Juda hus. Själv griper jag mitt rov och går bort därmed; jag släpar det bort utan räddning.
Mitt hjärta flödade öfver af andäktiga festkänslor, och liksom alla andra kände jag mig fattad af en varm, patriotisk hänförelse. Efter psalmen följde en paus. Sångarena och musikanterna stego ner från estraden, och bland allmänheten uppstod någon rörelse. Jag såg mig omkring, men upptäkte icke en enda bekant. Idel främmande anleten öfveralt.
Och det är ju rätt och tillbörligt att jag tänker så om eder alla, eftersom jag, både när jag ligger i bojor, och när jag försvarar och befäster evangelium, har eder i mitt hjärta såsom alla med mig delaktiga i nåden. Ty Gud är mitt vittne, han vet huru jag längtar efter eder alla med Kristi Jesu kärlek.
Men I som övergiven HERREN och förgäten mitt heliga berg, I som duken bord åt Gad och iskänken vindryck åt Meni, eder har jag bestämt åt svärdet, och I skolen alla få böja eder ned till att slaktas, därför att I icke svaraden, när jag kallade, och icke hörden, när jag talade, utan gjorden, vad ont var i mina ögon, och utvalden det som var mig misshagligt.
Dagens Ord
Andra Tittar