Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !


Och alla arton verserna sjöngos, klockan blev halv tolv, innan prästen kom opp i predikstoln. Men voro de också mjuka, mjuka, att de föllo ner sina ansikten och sovo in. Långvarig blev dock inte sömnen, för ett tu tre skrek pastorn till, att de slumrande ryckte till, kastade upp huvena och stirrade fånigt grannen, som om de frågat om elden var lös.

Skälarne badade vederbörligt avstånd, stucko opp sina trindskallar, bölade, blåste och döko ner igen. Torsken var verkligen i tagen, och han lyckades dra opp några vitbukar, som med sina stora men ofarliga gap gäspade efter vatten och grinade illa mot solen, när de halades upp ur sitt mörker nere i djupen och dinglade in över relingen.

Ty bara den förargliga vaggningen upphörde, kom sällskapslifvets ande öfver oss med fördubblad styrka, liksom öfver Simson, han tog taket ner öfver de festande filistéerna. Försatt i en filisterhatande stämning, upptäckte Ellen en kropp, som förr hade lyst bland fixstjernorna Stockholms teaterhorizont.

Men när han tystnade hördes både kåkning och folkröster närmare. Ante och Maglena stodo kvar stenen. De började skrika, ropa och försöka med kåkande själfva, upplifvade blefvo de af de granna ljuden, som gåfvo eko i skogen i klingande, rullande toner. Men när folkröster hördes ända invid dem blef Maglena åter svårt blyg. Hon kröp ner stenen bakom Ante.

När han kom mot slutet var han rörd sjelf öfver de vackra läror han förkunnade, att tårarne skymde skriften papperet. Han andades ut. Läste alla bönerna tills orgeln tog upp, han gick ner. Der stod komministern, som tog emot honom med ett tack, men, men, det duger inte att från texten; aj, aj, aj, om konsistorium fick veta det. Men det var nog ingen, som märkte det, skulle vi hoppas.

Än en gång knakade det i stättan och flöjande som en stut kom Kvarnöpojken med Fjällångsflickan, och just när hon stod högst uppe gärdsgården, röd i hyn av dansen och med ett övergivet löje, som visade alla de vita tänderna, satte hon de höjda armarne i kors bakom nacken, som om hon ville falla, och med ett lössläppt flåsande skratt och spärrade näsborrar kastade hon sig handlöst ner i armarne gossen, som tog emot henne med en lång kyss och bar henne in i mörkret.

Poeten vinner. »RundadinellulaAllt ölet är nu utdrucket till sista droppan, men se, se, vinet spritter i stället upp och ner i bägaren. Den stackars ynglingen, som tycker att det kunde vara nog, får en ytterligare uppmaning att resa sig, säga »topp» och klinga laget rundt med glasen och stopen. Men han tömmer ej i botten som en ärlig svensk man.

Den träta, som nu uppstod mellan Johansson och Furubom, skedde fransyska och hade inga vidare följder än att Furubom reqvirerade ett halft stop vin till, och värden, som under tiden tycks hafva ändrat tankar, förfogade sig ner i källaren. När han kom upp var nästan allt förbi. En svag morgongryning började framskymta.

Han vände sig till Tiina Katri, som darrande stod bakom dem nära spisen. Ge mig tvänne bälten eller någonting sådant. Tiina Katri anade hans afsigt. Hon såg omkring sig och fann Annis lindor. Dem gaf hon åt doktorn, som med den ena band Maris fötter tillhopa och med den andra hennes armar bak ryggen. Derpå trycktes hon åter ner sängklädshögen i knuten.

Pastorn reste sig, gick ner i stugan och hämtade Gusten, som han ledde upp till bordet, blyg och bortkommen. Lät hälsa honom i en kopp punsch och hurrarop. Därpå skålade Gusten med Carlsson och sade ett kort: Lycka till !

Dagens Ord

isbelagda

Andra Tittar