Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 1 september 2024


De reste sig, sökte reda hvar sitt par ben i den orediga hop af dylika, som upptog golfvet; sträckte armarne och anmärkte något om kalla nätter; derpå följde allmän kaffedrickning med fladbrödskrasande, och lemnade tre af dem stugan.

Hon, den alltid lugna, förtröstande, med det orubbligt goda lynnet, hon greps af en sorg, som syntes henne omöjlig att bära, och hon sjönk ned som en sten det fuktiga golfvet i vedboden, sjönk ned snön och omfattade med armarne vedstapeln liksom ett altare, vid hvilket hon ville tigga om förbarmande. Vinden dref alltmer snö in genom springorna. Drifvan derinne blef större.

Och när hon sagt detta, kastade hon sig knä i gräset, höjde armarne mot den nytända månen och talade ord ett tungomål, som Erland ej förstod: Han är min, den ende jag älskar! Veten det, alla kvinnor, och blicken ej honom, ty han är min och föraktar er alla. Tack, gode Alako i himmelen, ty han är min, den ende jag älskar!

Älskade lilla toka! sade han. Dina ögon hava värmt min själ, men tårarne göra dem till solar, som förbränna henne. Blunda, eller du bländar mig! Blunda, österländska flicka! Och när Rakel lydde, lade han armarne kring hennes hals och tryckte hennes läppar en brännande kyss. Det var den första. Karmides gick stundom långsamt mot sitt mål. Han var en Proteus olika hos olika kvinnor.

Spöqvist antog en allvarsam, imponerande uppsyn och slog sig ned i soffan, patronen lade armarne i kors bakom ryggen och såg fundersam ut. Sven masmästare inträdde. Han hälsade herrarne hövligt och stannade vid dörren med mössan i hand. jättens panna låg ett dystert moln, och i hans annars klara och lugna blick visade sig något, som antydde oro och själsspänning.

Men han hejdades redan i porten. »Njanian» med de väldiga armarne i sidan tog honom i armen och vände om honom, ledde honom ut gatan, som om han varit en vante.

Men Achior lade sin hand barnets hufvud och log vänligt mot Maheli, och hon lade båda armarne i kors öfver sitt bröst och bugade sig inför honom. Huru Judith sedan bad till Herren och gick ut till de Assyriers läger, det står att läsa i Judiths bok.

Det vemodiga draget kring munnen syntes der nu tydligt; blott ansigtets röda färg var litet mattare. Han såg sig en gång om gården. Händerna och de starka väldiga armarne voro fastsurrade bakom honom, hårdt intill hvarandra. Ännu en blick omkring sig och en Ukko. Du har ett hårdt sinne, far sade han och när du retar mig, kommer det öfver mig också! Det der sinnet, ditt hårda sinne.

Du skämmer alldeles bort din fiskarflicka! Men är hon också lycklig! Säg! och du? Den unge mannen svarade icke. Han såg upp med en stor, feberaktig älskareblick och tryckte henne ännu en gång till sig. Kanske du ruinerar mig ... det är möjligt, hviskade han, men du är ljuf att ha i armarne! Min fiskarflicka! Min omisstänksamma älskling.

Lata ha de varit och styfva i armarne! Gud vet, huru du fostrat dina barn, du inte fått folk af dem, fast jag hjelpt till och lärt dem det lilla de verkligen kunna! Hör du, ställ fram surmjölk i muggarne, väl påspädd med vatten... Sådant arbete, sådan lön! Mor stökade inne i stugan. Hon hörde från den öppna dörren alltsammans, men fortfor tyst och stilla att derinne syssla med grytor och fat.

Andra Tittar