United States or United Arab Emirates ? Vote for the TOP Country of the Week !
Ty han var den ende, som vi aldrig kunnat lära att pappa skulle vara i fred, när han arbetade. Han öppnade dörren så sakta, som om han riktigt ville visa, att han förstod, hur viktigt det var, att det var tyst. Såg jag på honom då lade han fingret på läppen och sade »tyst» med en så maktmedveten och på samma gång oskyldig min, att jag ovillkorligen måste lägga bort pennan.
Omfamna honom och tacka Gud, som äntligen uppfyllt din varmaste önskan: den att lära känna dina föräldrar. Nej, vad har jag att göra med denne man? Du hör, jag erkänner honom icke. Jag har aldrig önskat att lära känna min fader, ty du, Petros, är min rätte fader, den ende jag kan tänka mig. Det är efter min moder jag har längtat och icke efter honom.
Men han är den ende jag har. Vad ni måtte vara grymt ensam, sade hon med bortvänt huvud. Sedan nästan stannade hon och såg på honom med en skymt av medlidande. Och ni är väl en liknande vän för honom, förstår jag, ni sitter och plockar varandra i smulor, så genomglödgade av lidelse som ni bägge är. Natten var ljus och månen lyste dem vänligt, gatorna var glest befolkade av sena nattvandrare.
Utstött i natten på gatan, på hårda stenläggningen ännu en gång, med min sista tillflykt, min ende vän bakom mig. Jag går och går, framåt, på måfå; sedan tankarne klarat sig något tar jag därefter raka vägen till stadsläkaren. Jag måste ringa på, vänta, och under tiden bereda mig på vad jag skall säga utan att anklaga min vän. Äntligen blev läkaren synlig.
Det såg till en början trist ut, tills vi upptäckte den ende humoristen i hela skaran, biskop Billing, vilken i själva verket är den roligaste biskop, som Sverige haft sedan smålänningarna underläto att skona Tegnér från kallelsen till Östrabo.
Eller var det hela humbug? Var han den ende i hela familjen, som tog detta på allvar? Var det alltså sant att de helt enkelt lurat honom, överdrivit som vanligt, skrämt honom ? Men av allt detta sade han ingenting. Han hade endast omedvetet skakat på huvudet. Och hon hade märkt det: Jo, mitt barn. Du är på rätt väg. Ha bara tålamod. Vänta så ska du få se!
Må nu ingen misstänka mig för att listeligen ha tummat resplanen till förmån för min och ett par af kamraternas folkhögskolekärlek; det var ju en ren händelse, att vi funno hotell Viktoria opassande för vår utrustning; att min ende bekante i den staden är bror till nämde skolas föreståndare, och att jag hade ett bref från den förre att aflemna till den senare.
Jag skall låta det bliva, såsom när man sörjer ende sonen, och låta det sluta med en bedrövelsens dag. Se dagar skola komma, säger Herren, HERREN, då jag skall sända hunger i landet: icke en hunger efter bröd, icke en törst efter vatten, utan efter att höra HERRENS ord.
Åtminstone den ende, som ej gjort narr av mig. Åter gjorde han en tvär vändning, nästan som för att komma ifrån den, han talade med. Jag vill ge er ett råd. Underligt, när det kommer från mig. Men ni får ta det, hur ni vill. Ni skall aldrig uppgiva er själv. Förstår ni, hur jag menar? Ni skall aldrig vika från er själv. Det är det farligaste. Faran. När det gäller kvinnor. Vissa kvinnor.
Skulle man vara klädd på ett särskilt sätt, när man böjde knä inför altaret? Hans far såg på honom, på det plågade uttrycket i hans ansikte. Och han blev ond. Har du inte vett att tacka, när du får en ny kostym? Jo-oo tack, pappa! Det sjöd inom honom. Han kunde inte längre sitta stilla vid bordet, mumlade en ursäkt, och gick in på sitt rum. Var han den ende, som tog detta på allvar?