genomglödgade

Uppdaterad: 17 maj 2025

Men han är den ende jag har. Vad ni måtte vara grymt ensam, sade hon med bortvänt huvud. Sedan nästan stannade hon och såg på honom med en skymt av medlidande. Och ni är väl en liknande vän för honom, förstår jag, ni sitter och plockar varandra i smulor, så genomglödgade av lidelse som ni bägge är. Natten var ljus och månen lyste dem vänligt, gatorna var glest befolkade av sena nattvandrare.

Dan Andersson - David Ramms arv