Torell upptog en förberedande rekognosering af denna plans utförbarhet i programmet för expeditionen till Spetsbergen 1861, och norra delen af gradmätningsnätet blef af Chydenius och Dunér till sina hufvuddrag utstakad, medan den södra delen rekognoserades af Nordenskiöld och Dunér under en särskild expedition 1864.

Tomas tyckte sig redan känna den frestande kvava luften i det lilla undangömda hotellrum, till vilket han och Ellen gott som varje afton brukade smyga sig bort, och i vilket den breda, vita sängen nästan upptog halva utrymmet. Klockan hade slagit tio Tomas kom hem. Ellen vågade icke vara hemifrån längre; hennes mor skulle ha kunnat misstänka något.

Af kap. 11:12-14 se vi, att de upptagas till himmelen just före början af det tredje ve. Detta ve upptog nära ett års tid. De äro nog i första hand sända till Israel, men att deras vitnesbörd ej inskränker sig till Israel är klart deraf, att vid deras död alla ogudaktiga hela jorden synas jubla, "emedan dessa två profeter plågade dem, som bo jorden."

Skulle det åter", fortsätter författaren, "börja visa sig, att när bonden reste till Amerika, föll hemmanet i ödesmål, emedan ingen fans, som upptog det lediga hemmansbruket, eller att verkstäder måste stängas eller arbetsföretag afstadna emedan arbetande armar ej mera finnas eller att arbetslöner stegrades till en orimlig höjd, icke i följd af andra orsaker, men blott derför, att arbetarnes antal hade blifvit allt för ringa, eller att priserna vanliga förnödenheter sjönko till vanvärde, emedan konsumenter saknades, ", menar författaren, "vore det en obegriplig sak, om icke utvandringen afstadnade, ty krafterna, som hade satt den samma i gång, hade upphört att verka".

Jungfrun, som var fullflätad och älskade löjet, hängde sig envist vid ämnet, vilket lika mycket intresserade henne som åhöraren vid revbensspjället. , men är det russinpotatis väl, efter den kostar åtta skilling? upptog hon frågan.

Det röjdes otvetydigt av brottslingens utseende och rörelse, han upptog stenen och kastade den. Dock tillade Kimon, att han här talade ur rent sinnlig synpunkt. För egen del tvivlade han, att någon sten funnes i hela världen, och, om han funnes, att han kunde kastas, ty all rörelse vore ju möjligen endast ett gäckande sken.

Den pärlan upptog han och gömde vid sitt hjärta, som viskade: Hon är borta, du får aldrig återse henne. sade Rasmus, som märkte, att Erland var mörk i hågen: Jag såg nyss en man, som bar Grips halsband till Ekön. Grip ligger i skogen, halvt uppäten av vargarne. Sörjer ni er goda jakthund? var det.

Klockan 2 tände vi ljus, för att en stund röra och rota i hvar sin usle bädd och känna efter om vi ej voro rent förfrusna. Detta upptog en timme; sedan släckte vi åter ljuset, och Ambrosius fortsatte oafbrutet sin »enetale», hvilken hade en märklig förmåga att skydda oss från att frysa fast vid madrasserna.

Han såg, hur hon steg in i automobilen, böjde sig ned och upptog ett paket, med vilket hon snabbt återvände. , viktigt? undrade Wolfgang leende, betraktande paketet. Ja, mycket för er. För mig? Ja, för framtiden. Jag förstår icke. Det är de två telefonerna, svarade flickan. Tänk, om de stulits. Vid de sista orden måste Wolfgang småle; de stulna telefonerna finge ej stjälas. Doktorns plan.

Konungen upptog dess make, som fallit till golvet, räckte henne den med ett smålöje och sade: Nåväl? Ett brev! Ingenting för er själv? Jag tackar ers nåde. Jag har fått min belöning. Ni begär icke ens en visa för er harpa? Ett brev! Endast ett brev! Konungen fattade hennes hand och kände den darra, men de stolta, glänsande bruna ögonen blickade fast in i hans.