United States or Saint Pierre and Miquelon ? Vote for the TOP Country of the Week !
Och hon blir rädd och blek och sveper den vita klänningen tätt omkring sig och tror aldrig, att hon skall våga göra vad han säger, ty det är något så besynnerligt, det som han bönfaller henne om, medan han ser på henne med stora ögon, stora och vida av en hemlig sorg. Greta hade tårar i ögonen. Hall tillade lågt: Kanhända likväl, att hon gör det en gång. Ja, kanhända...
Det var förfärligt snällt, sade fru Göransson, och så tillade hon av gammal vana: hur mycket är jag skyldig? För all del, mina damer, sade konstapeln och gjorde honnör, det var mig ett nöje att göra er den lilla tjänsten. Amelie och fru Göransson gingo genom allén med Anna-Lisa emellan sig. På Hamngatan sade Amelie: Det var en vådligt stilig karl, den där polisen. Han påminde något om din man.
Ivar Mörcke såg häpen på sin läromästare, och denne fortsatte i undervisande ton: Om en dam ger dig ett eller annat ynnestbevis, så skall du icke skvallra om det för kreti och pleti. Du skall behålla det för dig själf! Blott i ensamma stunder kan man taga fram minnet och glädjas däråt. Det lät så lustigt, tillade Ivar Mörcke.
Så skoj i du ä. Inte ska man tacka för en kyss. Nä. Men ja menade Han kunde åter igen inte få fram vad han hade på hjärtat. Och för att någonting säga, som kunde överskyla hans brott mot etiketten, tillade han: Och så ska du inte tro att ja ä högfärdig, för dä ä ja inte . När de sagt adjö till varandra, tog han en lång omväg hem.
Min gode lärare, tillade han, jag vill i afton hava er välsignelse. Patern lade sin hand på hans huvud, läste välsignelsen och slöt honom i sin famn, såsom han stundom även annars plägade göra. Nu hördes buller utanför murarne.
De har ju den där präktiga gamla förvaltaren Halling. Så det blir en god praktisk efterkurs för dig. Och sen få vi ju se Och Backarna? Jo, jo. Det med. Jag har talat med brukspatron. Men det är ju en sådan opraktisk karl. En narr, en komplett narr. Han är värre än din gamla pappa. Ja, ja, tillade han urskuldande. Han är ju också olyckligare. Mycket olycklig. Nå, hur går det då? Tja, tja, tja!
Men herrarne äro i alla fall bara unga pojkar, fortfor korporalen muntert, och med pojkar får man ej räkna så noga, om de hava ett eller annat upptåg för sig: det ligger i deras natur. Människan, tillade han allvarsamt, skall först gå genom livets hårda rekrytskola och lida mycket hugg, innan hon blir en allvarlig stridsman.
Jag har glömt alla böner det blir blott tomma ord i min mun för jag tror icke, att det finns förbarmande hon drog djupt efter andan och tillade sedan sakta för mig. Det finns förbarmande för alla. Och det är en annans förbön, som för oss gäller. Jag vet det, men min ångest kan icke fatta det!
Era tankar syssla för mycket med det, som nyss passerat. Elsa rodnade, kände det som om hon bort motsäga honom, men fann icke ord. Mina också, om jag skall vara uppriktig, tillade han med ett småleende. Det skulle vara ett kraftprof. Man vill så gärna visa sig morsk. Men det gör alltid ondt att stöta på ofördragsamhet.
I dörren stannade hon ännu en gång och sade lågt, med en helt annan och allvarligare röst än förut: Vet du vad, Tomas? Jag har fått en ny lifsuppfattning. Ä, drag på trissor, murrade Tomas. Jag visste inte av att du hade någon förut, tillade han leende. Greta var redan i trappan. Tomas låg och såg på snön, som föll därute. Det var ingen blåst, och den yrde icke längre.