United States or Austria ? Vote for the TOP Country of the Week !


Jag satt kvar min plats och betraktade hans manöver. Han såg mycket rar och öfvertalande ut, men jag var orubblig. kom han igen. Det var alldeles icke hans mening att ge tappt. Vi talade hit och dit. Han sade bland annat: Det ligger en otrolig lumpenhet bottnen af hvar människas natur. Bevisar man någon en välgärning, får man alltid hat till tack.

Jag vill allt annat hellre än att skiljas. Min hustru är den bästa maka och mor och dessutom skulle jag som den felande parten miste om mina barn och det är mig en olidlig tanke. Du är den felande parten? sporde jag och spärrade upp ögonen. Han svarade: Fel och fel! Vem kan ändra sin natur?

Men hans styrka växer under milda händer, Och hans tankes gnista sig till flamma tänder, Och han öppnar ögat, och han skådar eder, Slafvar, tyranner, ruiner och grus! Se, flyr hans dvala, och hans vrede glöder, Och hans hjärta ropar om förtryckta bröder, Och han slår skölden, och han svär att fira Ljusets triumf med en frälsad natur.

Antagligen alldeles strax. Morbror har ju släppt till dessa syndapengar tyvärr. Wolfgang suckade. Ja, detta ser hopplöst ut, sade han. Den där underbara spegeln kan nog upptäcka Mars' sanna natur och är jag såld. Seså, svarade flickan, friskt mod bara. Allt detta måste bringas skam min morbror får ej hava detta sitt samvete och ni skall hava edra rättmätiga millioner.

Det var något i hans sätt som hade gjort ett frånstötande intryck henne; och det enda hon kände vid hans kyss var förvåning. Han begagnade sig ofta af sina förmenta rättigheter som förment vän, men ständigt hade hon samma förnimmelse af något som var hennes natur emot, något brutalt och ofint det var kyssen från de köpta famntagen.

Den storarme natur, som omger honom, har aldrig unnat honom glädjen af någon egentlig eröfring; hon har alltid visat sig hög och obetvingelig; och hans själ frossar vegetativt af hennes dyrkan, medan hans fysiska krafter slumra och förtvina.

Det hör till det skönas natur att vara mäktigare än det icke sköna, och man rycka an med tusende fel, finns blott en enda väsentlig skönhet att ställas emot dem, falla de till obetydenhet.

Tänk dig, vad som är än rysligare, en själamördare, en förförare, som, insatt till vårdare av ett välartat och lovande barn, fördärvar dess natur, utvecklar dess onda anlag, nedstörtar det i sinnlighetens dy och slutligen ser sin skyddsling omkomma däri. Tänk dig honom väckt till inseende av sin gärnings ryslighet.

Hvad beträffar furstesönernas moder, den anstolta Natalia Feodorovna, denna karakteristiska typ i själfhärskaredömet, som lefver blott för härskarens gunst, har ock denna hårda natur en vek punkt i sin moderskärlek, ehuruväl hon framför allt älskar sig själf i sina söner, hvarför hon ock drabbas dess svårare, ej blott af Voldmars mesallians med den lifegna utan ock genom Dmitri, sin "nattlige, dunkle son", som sviker hennes lefnadsplan af kärlek till samma slafvinna.

Men hon åtnöjer sig icke med att beskydda unga okända svenskar, hon beskyddar också alla stora utländska författare, till vilka hon skriver brev och tackar för deras sista arbete, dock alltid med en och annan bifogad lärorik anmärkning, den hon icke kan återhålla, emedan hon har en öppen natur.