United States or Uganda ? Vote for the TOP Country of the Week !


Trösten, trösten mitt folk, säger eder Gud. Talen ljuvligt till Jerusalem och prediken för det, att dess vedermöda är slut, att dess missgärning är försonad och att det har fått dubbelt igen av HERRENS hand för all sina synder. Hör, man ropar; »Bereden väg för HERREN i öknen, banen hedmarken en jämn väg för vår Gud.

uppfylldes vad som var skrivet i profeten Esaias' utsagors bok: »Hör rösten av en som ropar i öknen: Bereden vägen för Herren, gören stigarna jämna för honom.

Men dagen till ända var, och natten instundade, reste sig Samuel, den Öfverstepresten, och befalte Leviterne, som stodo inför Arken: Blåser i basunerne och tänder eldarne bergen, Söderut och Norrut, Österut och Vesterut. Men Samuel var gammal vorden, att Han sjelf den tiden ej plägade draga ut med folket i örlig. Hören basunen, hur mäktig den ropar Eldarne skåden bergens topp!

Såsom blinda irra de omkring gatorna, fläckade av blod. att ingen finnes, som vågar komma vid deras kläder. »Viken undan!» »Oren!», ropar man framför dem; »Viken undan, viken undan, kommen icke vid denja, flyktiga och ostadiga måste de vara; bland hedningarna säger man om dem: »De skola ej mer finna någon boningHERRENS åsyn förskingrar dem, han vill icke mer akta dem; mot prästerna visas intet undseende, mot de äldste ingen misskund.

Men ropar någon till den, svarar den icke och frälsar honom icke ur hans nöd. Tänken härpå och kommen till förnuft; besinnen eder, I överträdare.

De finna ju intet bete. Ja, också fårhjordarna lida under skulden. Till dig, HERRE, ropar jag, nu en eld har förtärt betesmarkerna i öknen och en eldslåga har förbränt alla träd marken. Ja, också markens djur ropa med trängtan till dig, eftersom vattenbäckarna äro uttorkade och betesmarkerna i öknen äro förtärda av eld.

Hör mina böners ljud, när jag ropar till dig, när jag upplyfter mina händer mot det allraheligaste i din helgedom. Tag mig icke bort med de ogudaktiga och med ogärningsmännen, som tala vänligt med sin nästa men hava ondska i sina hjärtan. Giv dem efter deras gärningar och efter deras onda väsende, giv dem efter deras händers verk, vedergäll dem vad de hava gjort.

Det bor gudar i var källa, vart träd, var mistel i de höga ekarna. Det bor gudar i mjödet, i hanen, som ropar soluppgången, och i fisken, som står i vattnet nedanför forsen. Herdarna kunna berätta dig om den godmodige Tor, som sitter uppe i bergskrevan med sina bockar.

Jag bedrar mig inte, föll han in. Medan ni ordade, satt jag och hörde något helt annat. Det är folk ute skallgång i skogen och ropar efter någon. Det måste vara bjälbofolket. Men vem ropas det ? Nej, nej, nu höra vi miste. Det kan omöjligt vara . Bjälbokarlarna tyckas vara ute och leta efter Valdemar, jarlens son, svarade Gistre Härjanson och böjde sig fram mellan grenarna.

Ja, jag tror förvisso att jag skall se HERRENS goda i de levandes land. Förbida HERREN, var frimodig och oförfärad i ditt hjärta; ja, förbida HERREN. Av David. Till dig, HERRE, ropar jag; min klippa, var icke stum mot mig. Ja, var icke tyst mot mig, att jag bliver lik dem som fara ned i graven.