United States or Iran ? Vote for the TOP Country of the Week !


FÅNGVAKTAREN. Om längre här ni dröjer, jag svarar icke för hvad sker. JOHAN FLEMING. Farväl! FÅNGVAKTAREN. Hör ni, de komma re'n! OLOF KLAESSON. Var lugn! Åttonde scenen. De förra. Hertigen. Scheel. Daniel Hjort. DANIEL HJORT. Hvad ämnar han ställa till med mig? Jag ser honom, att han föraktar mig. Ni blir efter. Vill ni bli kvar! DANIEL HJORT. Jag kommer.

Om nu Edom säger: »Ja, vi äro förstörda, men vi skola åter bygga upp det ödelagda», svarar HERREN Sebaot: »Väl de bygga upp, men jag skall åter riva det ned, och skall man kalla det 'ogudaktighetens land' och 'det folk vilket HERREN evinnerligen vredgas'. I skolen se det med egna ögon, och skolen I säga: 'HERREN är stor utöver Israels gränser

Och av dessa städer, som I skolen giva av Israels barns besittningsområde, skolen I taga flera ur den stam som är större, och färre ur den som är mindre. Var stam skall åt leviterna giva ett antal av sina städer, som svarar mot den arvedel han själv har fått.

Du är lik en vildåsna, fostrad i öknen, en som flåsar i sin brunst, och vars brånad ingen kan stävja; om någon vill till henne, behöver han ej löpa sig trött; när hennes månad kommer, träffar man henne. Akta din fot, att den icke tappar skon, och din strupe, att den ej bliver torr av törst. Men du svarar: »Du mödar dig förgäves.

Gumman, som springer ut och in med fat och tallrikar, stryker ofta förbi de båda, alltför ofta att ej bli bemärkt av Ida, men ej av Carlsson, förrän hon sticker honom sakta i ryggen med armbågen och viskar: Carlsson ska vara värd och hjälpa Gusten; han ska vara som hemma här! Carlsson har bara ögon och öron för Ida och svarar gumman med något skämtsamt.

Och Träsken svarar: Gack till köpstaden. Och du säger: Varföre , ? Och Träsken svarar: Mina vantar äro slut som ock mina västar och stövlar. Gack till köpstaden. Och du säger: Si, jag är nakot, öva barmhärtighet ty icke heller i köpstaden hava de några vantar. Och Träsken svarar: Vad sade jag dig vid Hoby vägskäl? Varföre icke köpa, sade jag, varföre icke , ?

»Grälar Gud aldrig ... fast di ä' fula?» »Nej, min gosse.» »Grälar han, om di inte bockar sig?» »Nej.» »Men om di inte svarar, när han frågar?» »Det måste man...» »Men om man ä' rädd, att man darrar?» »Man ä' inte rädd för GudModern sade detta med en blick af den varmaste kärlek. »JasåÅter en paus. Han smålog förnöjdt.

Men ljuset, som utstrålar vid förbränningsfenomenen, hvad är det? Ljuset, svarar Scheele, är äfven en förening af eldsluft och flogiston, men mer rik flogiston än värmet. Dessa oxider blefvo reducerade, d.v.s. de hade upptagit flogiston ur ljuset.

Lösen är given, man svarar mig från olika håll utan att förneka sakens riktighet. Jag har fått anhängare, anmodas att lämna artiklar till en kemisk tidskrift och invecklas i en brevväxling, som ger näring åt mina fortsatta undersökningar. En söndag, den sista som jag vistades i Saint-Louis-skärselden, sitter jag vid fönstret och iakttar vad som försiggår nere gården.

Räds inte, Albert; dina viskningar, dina allra tystaste viskningar till dig själv, hör jag; ty jag är , att jag hör. Store Gud! vem är du ? kan du mera än andra? Du kör bra och galant, Albert; jag älskar dig. Du älskar mig, men du svarar mig inte? vad skall jag svara? Hur kunde du höra nyss, vad blott min själ darrande tänkte? Jag älskar din själ, därför hör jag din själs ord. Vad?