United States or Guadeloupe ? Vote for the TOP Country of the Week !
Hyllen sonen, så att han icke vredgas och I förgåns på eder väg; ty snart kunde hans vrede upptändas. Saliga äro alla de som taga sin tillflykt till honom. En psalm av David, när han flydde för sin son Absalom. HERRE, huru många äro icke mina ovänner! Ja, många resa sig upp mot mig. Många säga om mig: »Det finnes ingen frälsning för honom hos Gud.»
Och när han hade kommit ut ur Leas tält, gick han in i Rakels tält. Men Rakel hade tagit husgudarna och lagt dem i kamelsadeln och satt sig därovanpå. Och Laban sökte igenom hela tältet, men fann dem icke. Och hon sade till sin fader: »Vredgas icke, min herre, över att jag ej kan stiga upp för dig, ty det är med mig på kvinnors vis.» Så sökte han efter husgudarna, men fann dem icke.
Min moder är mycket olycklig.» Riddaren sänkte sin panna och lade armarne över bröstet. Sorgbarn, sade han, du som förstår vindens språk, vad förkunnar han nu, ty nu ropar han, nu vredgas han, och trädens kronor skälva. Skuggan flyttade sig närmare intill de samtalande. Sorgbarn svarade: Vinden säger: »Min fader ville i dag döda min moder; han sköt en pil mot hennes bröst, men hon flydde.
Elake Sorgbarn, jag skall klaga för din moder, att du talat grymma ord till din fader. Så hotade riddaren med smekande röst. Men Sorgbarn grät. Varför gråter du? Varför vredgas du på mig? Kom, Sorgbarn! Giv dig till freds! Jag skall icke klaga på dig hos Singoalla. Och riddaren ville gå in bland klipporna. Men Sorgbarns vilja höll honom tillbaka. Gossen utbrast häftigt: Nej, stanna!
När en vis man vill gå till rätta med en oförnuftig man, då vredgas denne eller ler, och har ingen ro. De blodgiriga hata den som är ostrafflig, men de redliga söka skydda hans liv. Dåren släpper all sin vrede lös, men den vise stillar den till slut. Den furste som aktar på lögnaktigt tal, hans tjänare äro alla ogudaktiga.
LEIOKRITOS. En filosof, en grubblare, som glömt natur Och verklighet för tomma tankars gyckelspel, Du liknar. Bör jag vredgas, yngling, eller le? Väl dock, att ödet fogat så, att ej till verk Din yrsel mer skall lockas; låt oss glömma den. En annan tid har börjat. BUDBÄRAREN. Konung, väl att jag Dig finner här, sen länge fåfängt jag dig sökt. LEIOKRITOS. I hvilken afsikt?
Ser du, skymningen är god även därför, att om Assim eller kvinnorna äro i grannskapet, se de oss icke. Assim vill gärna följa mina spår. Är Assim stor och stark? frågade Erland. Ja, han är större än du och har skägg, vilket du icke har, och är den vigaste av våra unga män. Han är oftast god till lynnet men lättretlig, och vredgas han, sky honom alla. Blod har mer än en gång drupit från hans kniv.
Kommen och hören! Varför skall örat vara fäst vid huvudet? Slit av örat, dumma människa, och spika det på ditt bröst .... Dessa ord utgjorde inledningen till en av de förvirrade straffpredikningar, med vilka han plägade skrämma ensliga vandrare, som nalkades pelaren i olämplig tid. Men Simon hann ej fortsätta, ty han avbröts av en välkänd röst, som ropade: Fader Simon, du skall icke vredgas.
Trots sin sorg och sin bitterhet kunde icke fru Henriksson undgå att märka den varma ton af äkta deltagande som ljöd ur baronens röst. Hon kunde därför icke längre vredgas utan räckte honom handen och sade med tårkväfd röst: "Jag vill gärna förlåta er, herr baron, men ni vet inte, huru mycket jag förlorat". Baronen fattade tacksamt den framsträckta handen. "Tack, fru Henriksson", sade han.
Så skall den tid väl komma, när du finna skall, Att Ajas ätt ej ensam är din kärlek värd Och ensam ej den äger. Nu, till dess, ställ fritt Mot mig din is, mot dig mitt solljus ställer jag. Han vandrar bort, han unnar mig ej svar en gång; Dock kan jag icke vredgas. Gudar, när skall jag, När skall min ätt med sådan trohet fattas om?