United States or Dominica ? Vote for the TOP Country of the Week !
"Moster Lotta är en rar gammal gumma, som håller obeskrifligt mycket af alla barn", svarade den lille. "Hon måste sitta och sy hela veckan och behöfde nog hvila sig om söndagarna, men hon unnar sig likväl ej någon hvila utan hon håller söndagsskola för alla barnen i byn, och det har hon gjort i många, många år."
En otäcking sådan som Rellu skulle åtminstone aldrig tillåtas gifta sig. Hans lif unnar man icke en enda glädjestråle. Det är de bättre lottade som skola ha det goda. Den, som har mycket, skall få mera. Och den, som eger litet, skall mista äfven det... Men Rellu-Calles son var en präktig pojke, han frodades, blef tjock och fet. Det var kanske moderns kraftiga natur, som gick igen.
Antikt lugna, plastiska konstverk med innehåll af lefvande och varmt lif. I arbetet skall jag söka dig ännu när du icke unnar mig att se ditt ansikte. Jag har ett enda mål: visa dig att jag var värd, hvad du aldrig gaf.
Älskat har du oss alla lika; Hur du väljer, vi vörda ditt val. Säg, hvem unnar du tärnan Från ett blånande fjärrans haf?" Gamle kungen i tystnad dröjde, Vägde sönernas ord i sin själ. Tveksam tycktes han vara, Dock omsider han gaf sitt svar: "Fri af hafvet mig gafs Oihonna, Frihet såg hon på böljornas fält. Tvånglös har hon sin barndom Här fått spegla i floders lugn.
Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme. Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände. Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen. HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.
Hur skulle jag nännas att just i en sådan stund, då du är en god och ädel människa, straffa dig för något, som nu inte längre finns inom dig? Lugnt och leende skulle du draga ditt vapen, och om du fölle, skulle du känna det oförtjänt. Du är min värsta ovän, och därför unnar jag dig inte en så lätt död på blomstergräset. Nej, lev, lev och åldras utan att kunna dö!
Nej, om jag än hade rätt, tordes jag dock ej svara; jag finge anropa min motpart om misskund. Och om han än svarade mig på mitt rop, så kunde jag ej tro att han lyssnade till min röst. Ty med storm hemsöker han mig och slår mig med sår på sår, utan sak. Han unnar mig icke att hämta andan; nej, med bedrövelser mättar han mig.
Och osynligt kommer detta tecken alltid att sitta kvar på min hatt som det stora märket över mitt lif. På samma sätt har var och en något inom sig, som inte unnar honom lugn, innan det får flyga ut och bli märket över hans jordevandring, hans pilgrimsmärke.
'Vän', sade den ena, 'Gälda din skuld, att du icke må se utmätning i dag här. Häpen svarade jag: 'Låt vara det, ärade herre, Låt mig betala, då Gud mig unnar förmåga; af barkbröd Lefva vi nu. Ej svarande, gingo de åter i stugan, Togo från väggarna ned det ringa förrådet af verktyg, Togo, hvad öfrigt fanns af kläder, och buro i slädan.
Må alla komma på skam och blygas, som glädja sig över min ofärd. Med skam och blygd må de varda klädda, som förhäva sig över mig. Men må de jubla och glädja sig, som unna mig min rätt, och må de alltid kunna säga: »Lovad vare HERREN, han som unnar sin tjänare gott!» Då skall min tunga förkunna din rättfärdighet och hela dagen ditt lov. För sångmästaren; av HERRENS tjänare David.