United States or Bolivia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Jag kände blott min sällhet, visste blott, Att hon och jag i världen fanns ej annat, När jag i jublande förtjusning sprang Den korta väg, som skilde oss ännu, Och föll böjda knän vid hennes fötter.

Är stranden min, är böljan min också och mitt, Hvad denna bölja hyser. Här fanns snäckan; min Alltså den var. Jag tog den, och den gamle här Medgaf mig dess besittning ren, som billigt var. kommer plötsligt, skamförgäten, ynglingen, Inblandar skägglös sig i männers sak och tar Ifrån mig, hvad hans fader erkänt vara mitt.

Det fanns bland de många folken ingen konung som var hans like, ty han var älskad av sin Gud, och Gud satte honom till konung över hela Israel. Likväl kommo de främmande kvinnorna också honom att synda.

De stora och tjocka brödstyckena roade Alma. Hon sade att hon inte kunde äta dem. Nymark tog sin hvassa knif och skar åt henne tunna skifvor både af brödet och köttet. Den salta braxen var hårdt saltad, att det sved i munnen. De skrattade deråt båda, åto och pratade. Sedan de druckit kaffe, gingo de in i stugan. Der fanns en hel skara små barn, med hvilka Alma genast sökte inleda bekantskap.

Det blir dyrare, men också lugnare. Edvard tycker också mera om att fara i bil. Ernst-Olof var en hjälte. Därom fanns inga tvivel. Hela ön var säker den saken och Ernst-Olof kände det själv. han kom vägen till bryggan, viskade man: Där går han! Det är han! Tänk, duktigt! I tre dagar hade Ernst-Olof varit en hjälte.

Under tiden stod David mitt golvet, serverande sig själv ideligen det ena glaset efter det andra av vad som fanns kvar i buteljen. Kan du stå för tolv snapsar, eller slutar du snart, undrade Terje. Stig nu bara åt sidan, jag inte spottar däj när jag bäddar åt däj!

I natt fanns ingen god människa, ty de, som voro goda, sovo. I natt brann den heliga lunden, och när eldskenet väckte mig, drömde jag också en vaken dröm. Jag såg valkyriorna rida över Föresvall med långt framsträckta händer och krokiga fingrar. Deras korpar skrapade med sina vingslag över min hjälm och skriade som mörkret i hålorna under Nifelhel.

Och följande voro deras namn: Ben-Hur i Efraims bergsbygd; Ben-Deker i Makas, Saalbim, Bet-Semes, Elon, Bet-Hanan; Ben-Hesed i Arubbot, vilken hade Soko och hela Heferlandet; Ben-Abinadab i hela Nafat-Dor denne fick Salomos dotter Tafat till hustru ; Baana, Ahiluds son, i Taanak och Megiddo och i hela den del av Bet-Sean, som ligger sidan om Saretan, nedanför Jisreel, från Bet-Sean ända till Abel-Mehola och bortom Jokmeam; Ben-Geber i Ramot i Gilead; han hade Manasses son Jairs byar, som ligga i Gilead; han hade ock landsträckan Argob, som ligger i Basan, sextio stora städer med murar och kopparbommar; Ahinadab, Iddos son, i Mahanaim; Ahimaas i Naftali; också han hade tagit en dotter av Salomo, Basemat, till hustru; Baana, Husais son, i Aser och Alot; Josafat, Paruas son, i Isaskar; Simei, Elas son, i Benjamin; Geber, Uris son, i Gileads land, det land som hade tillhört Sihon, amoréernas konung, och Og, konungen i Basan; ty allenast en enda fogde fanns i det landet.

Nu hände sig att där fanns en illasinnad man vid namn Seba, Bikris son, en benjaminit. Denne stötte i basun och sade: »Vi hava ingen del i David och ingen arvslott i Isais son. Israel drage hem, var och en till sin hydda övergåvo alla Israels män David och följde Seba, Bikris son; men Juda män höllo sig till sin konung och följde honom från Jordan ända till Jerusalem.

Ett år senare dog franciskanern. Sådana berättelser och andra därtill stärkte min övertygelse att denna nejd var ett till botgöring förutbestämt ställe och att det fanns en mystisk motsvarighet mellan detta land och de platser, dit Swedenborg förlägger de helveten han avmålar.