United States or Romania ? Vote for the TOP Country of the Week !


Men biskopen, hvilkens djupt böjda hufvud Athanasius' välsignande händer hvilade, var ingen annan än vår vän, ynglingen Frumentius från Tyrus. Denne hade med stor bestörtning förnummit kyrkofaderns afsikt att sända just honom såsom biskop till Axum, och han hade enträget bedt, att någon mera kunskapsrik och värdig man måtte det höga uppdraget.

Är det är det pastorn trefvade sig fram, som om han känt, att här var sank mark någonting särskildt som som tynger samvetet? Hon såg honom från sidan, såg hans böjda gestalt, hans hängande hand och hans deltagande min: Skulle hon anförtro honom allt? Sitt hjärtas strider, sitt sinnes lidelser, sitt brott och sin ånger? Hon höll andan, som om hon i spänning väntat ett svar inifrån.

Hon hade rest sig upp, han stödde ännu sitt ena böjda knä mot marken och de sågo hvarandra gripna af en egendomlig högtidsstämning blandad med en känsla af skamsenhet, som om de plötsligt anträffat hvarandra, lyssnande vid en dörr, innanför hvilken två menniskor trodde sig i ostörd ro afhandla sitt lifs heligaste och mest privata angelägenheter.

yttras högt af hoppfullt glada hjärtan ord, Och ödmjukt mot de kommande, slottets gård, i portens hvalf och utanför, Sig folket sänkt böjda knän: Och fursten kommer, men med mörker kommer han, Hans mund ej ler, hans öga ej, Hans mulna hälsning skrämmer blott hans trogna folk, Och häpna tiga skarorna.

Jag kände blott min sällhet, visste blott, Att hon och jag i världen fanns ej annat, När jag i jublande förtjusning sprang Den korta väg, som skilde oss ännu, Och föll böjda knän vid hennes fötter.

Plötsligt tog han stortrappans sju steg i ett skutt, tvärstannade med spänstigt böjda knän lik en pojke som hoppat efter alla konstens regler. Rätade upp sig och sade: Herr kommerseråd, lymmeln är som bekant jag. Dock far jag ej omkring som ett spektakel utan som en man, vars frihet är hotad.

EUBULOS. Kanhända, om ej denna dödens blekhet låg Uppå hans trotsigt böjda läppar, om hans kind Bar färg af lif, om ögat ägde eld och glans, Såg jag TEKMESSA. Hvad såg du, skynda, svara, säg mig, hvad? EUBULOS. Såg jag dock nej, hvem ser väl det omöjliga? TEKMESSA. Säg ut! Kanske omöjligt syns, hvad möjligt är.

TEKMESSA. Väl fruktar jag din närhet, och hur djupt mig kränkt Din skoningslösa, kalla grymhet, fann du nyss, När jag af harm förleddes att mig röja själf; Dock ville jag förgäta allt, förlåta allt, För dina fötter falla ned böjda knän Och rörd och tacksam föra mot min läpp din hand, Om svar du visste din fråga, om åt mig Du kunde säga, hvar han finns, Eurysakes.

Berthas försvarstal gjorde intryck några af kamraterna, som voro böjda att se Hannas uppförande från den bästa sidan. Men för många ytliga, sqvallersjuka, tanklösa kamrater framstod det som något orätt och opassande. De visade Hanna tydligt sitt ogillande, och stämningen klassen var ytterst ledsam.

Torvupptagarna, som haft tillfälle att beundra förvaltarens ovanliga styrka, voro böjda för denna åsikt. De visste av egen erfarenhet, att han hade ett uppbrusande lynne. De hade sett honom orolig och mot vanan försagd. Skallgången och husundersökningen Spilleboda och i barackerna togo de för en fint. Själva skallgången med dess fruktlösa spänning hade hetsat upp dem.