United States or Liechtenstein ? Vote for the TOP Country of the Week !


Han vandrade Storgatan uppför, rättande sin takt efter den patrullerande konstapelns steg. Det gav en känsla av ordning. Han kände sig som en väl uppdragen klocka, ställd efter tornuret. Men framkommen till Torget hörde han "Jublets" stämma och tvärstannade. Även konstapeln stannade och en tredje person, som skymtade som en skugga andra sidan körbanan.

»Trodde ni inte detHans ton var skämtsam men med en underklang af ömhet. »Åhjo. Det visste jag nog; det vet ni nogNär de kommo ner gatan igen fick han plötsligt ett infall: »Ska' vi och helsa min mor? Ta henne med ut och äta kväll i gropenHennes ansigte lyste upp af glädje och hon tvärstannade: »Det skulle vara bra roligt», sade hon ifrig. »Men jag vet inte om jag törs.» »Törs?

Han ryckte till af ovilja när Maglena, som sprungit efter honom, tvärstannade och sträckte kammen förbi örat honom och förbi näsan, som den nästan skrapade. Den hatade mässingskammen glimmade till i solen midt för hans ögon. Månke vardt sint och det det förslog, ty Maglena rent hoppade tillbaka han vände ett tårsköljdt ansikte, med formligen eldgnistrande ögon, emot henne.

Efter ett ögonblicks tvekan steg han in i butiken, men tvärstannade förskräckt, han bakom disken upptäckte ett gammalt fruntimmer med glasögon i stället för den unga flicka som eljest brukade stå där. Ursäkta, jag har visst gått galet, mumlade han ursinnig, gjorde en tvär vändning och försvann. Han skulle alltså vara utan cigarr i dag, det fanns ingen räddning!

Nej, till bonden i granngården säger hon: akta dig, bonde, för mitt hår, ty fast det inte är hästtagel, är det starkt nog att tvinnas till en bågsträng. Han tvärstannade också och sökte ett hatfullt ord för att kasta det efter henne som en kall stenkniv, men hon reste sig upp och sade lugnt till honom: Det är orätt av mig att föra dig omkring här ute länge, far ännu spelar harpan.

Den lilla smålog. »Nåja det känner jag inte till. För min far och min tant skulle det inte vara någon god rekommendation om någon introducerade sig som en vän till mig.» »Så-åFru Zimmermann måste draga smilbandet åt denna hufvudstupa bekännelse. »Men för er mor kanske?» »Jag har ingen mor. Hon är längesedan död.» »Stackars liten» Fru Zimmermann tvärstannade med en känsla af samvetsagg.

»Ni har ju sällskap. Skynda er; sök upp det.» »Hon är nog redan gången; det var min morFröken Hagberg tvärstannade midt trottoaren. »Er mor?» »JaHon satte sig åter i rörelse. »Det hade jag aldrig trott», sade hon. »Hvarför det?» »Hon såg ung ut

Nej bevars, goda fabrikörn. Broms tvärstannade och drog åt sig den sjuka handen. Är du nu här igen, din stryker? Vad vill du, va? Ska jag inte fred för dig, va? Ska jag skicka polisen dig? Det var ju polisen, som skicka mig till fabrikörn. Och för resten vet jag inte, vad jag har gjort fabrikörn

Det var min beskyddande vän, som sedermera mången gång har väglett mig genom de kemiska operationernas labyrint. En vecka efteråt, när jag gick utför rue d'Assas, tvärstannade jag framför ett hus med klosterlikt utseende. En stor skylt gav mig upplysning om byggnadens bestämmelse: Hotell Orfila. Åter och återigen Orfila!

Berthas blick snuddade in. Hon tvärstannade och hviskade brådskande: Titta in! Der sitter han. När man talar om trollet, är det icke långt borta. Flickorna varseblefvo derinne i salen ett mindre bord, vid hvilket fyra ynglingar sutto kring en punschkaraffin. De rökte, skrattade och anlitade flitigt glasen. En af dem var Valter Hagen. Hanna kände, att hon var blek af sinnesrörelse.