United States or British Indian Ocean Territory ? Vote for the TOP Country of the Week !
"Ja, vill dom, så nog får dom för mej", sade han. Grels gaf honom hastigt vägen fri. Ante gaf ej akt på den stygga glimten i hans ögon. Maglena och Månke kommo emot honom ifriga. Trötthet och missmod voro borta. De skulle få gå och se på bruden i granngården.
Nej, till bonden i granngården säger hon: akta dig, bonde, för mitt hår, ty fast det inte är hästtagel, är det starkt nog att tvinnas till en bågsträng. Han tvärstannade också och sökte ett hatfullt ord för att kasta det efter henne som en kall stenkniv, men hon reste sig upp och sade lugnt till honom: Det är orätt av mig att föra dig omkring här ute så länge, då far ännu spelar på harpan.
Ack, hon hör så klart, hur han också sitter och sjunger om henne, fast han ännu kanske varken vet var hon bor eller vad hon heter. Och så sätter hon till att gråta... och tar bonden i granngården! Hon böjde sig och bröt en dunig maskros och blåste på den.
I dag gjorde hon ingen bukett, hon gick till bron i nya, allvarsamma tankar. Men der voro redan många samlade. Herrskapen från granngården stodo och betraktade det strida vattnet, som vräkte väldiga massor mot de osynliga klipporna i djupet och dånande kastade sig tillbaka igen i hvirflande skum. Fallet var långt och synnerligen stridt. En lös stockflotte flöt just ned.
Den tunga porten slog igen om honom med en skräll. Smedens slägga arbetade alltjämt, och eldskenet på muren flammade allt rödare, medan gårdens längor och plank svartnade mer och mer i oktobermörkret. En hund började skälla i granngården några kvinnor pratade och skrattade i portgången och det blev åter tyst. Tomas spratt till: någon knackade på dörren. Det var Märta.
Därom veta vi heller ingenting, men till den trakten hitta sällan några giftomän. Och är hon en klok kvinna, bör hon själv förstå, att ett gifte i den enda granngården skulle passa henne bäst. Däri har du kanske rätt, och kvinnorna där hemma äro tålsamma. Ingemund ryggade tillbaka med ett leende.
Hon var icke tåld numera i huset, och de, blefvo »förföljda». Dertill kom att familjen flyttade till granngården, så att umgänget blef mindre lifligt. Första dagen efter flyttningen var Johan upprifven. Han kunde icke lefva utan hennes dagliga sällskap; han kunde icke lefva utan detta stöd, som lyftat honom ur hans åldersklass upp ibland de vuxna.
Men jag har lockat ur honom ett och annat om era lekar och tidsfördriv i barndomen. Var det inte så att ni, fadern ovetande, stundom smögo er långt bort i skogen och lekte med en liten gullhårig mö från granngården? Nå, nu känner jag igen Hallsten på dina ord. Han hör till de män, som skulle må väl av att emellanåt äta ett varghjärta. Lovade hon att vänta på er?
Han tänkte på annat. Han längtade bort till henne som han nyss lemnat. Han gick öfver gärdet och tog vägen rakt åt Toimilas hage. Efter en half timmes vandring kom han till stranden nära granngården. Der stod en gammal ria, tom och stor, och der bakom var den plats, på hvilken Toimila-ungdomen brukade samlas om lördagsqvällarne för att språkas vid efter bastun.
Det hade varit tämligen fridfullt på ön i långa tider, oaktat öbons begivenhet på att vara partikularist. Inga slagsmål, knappt ett snatteri, inga oäkta barn utan far. Lite fylla någon gång, gräl, kiv, avund och andra små mänskliga svagheter, som icke kunde utebliva, avbröto blott dygdernas enformighet. Men så kom det ett rötägg i granngården i form av en ung båtsman, och friden var slut.