United States or Sint Maarten ? Vote for the TOP Country of the Week !
Tack för denna gången! Mig återser ni aldrig mer... Ur vägen, gott folk! Den som törs lägga hand på mig, får skylla sig själv. Och härmed lämnade han rummet och gick obehindrad genom hopen. När Brackander och Spöqvist hunnit sansa sig, ropade båda med en mun: Grip, grip, tag fast honom! Låt honom icke komma undan! Efter honom, era kanaljer! Ja, ja, nådig patron!
Tomas iakttog, att hon ännu hade en fin rödaktig strimma på halsen efter kattens rispa. Men han kunde icke taga ögonen från hennes armar. Dessa armar, nakna, vita... Hur mycket är klockan? frågade Ellen. Han hörde henne icke. Han smög sig tätt intill henne och viskade bönfallande i hennes öra: Era armar jag vill se era armar... Tomas trodde icke sina ögon.
Han vinkade tyst åt gossarne att komma och äta, och äfven åt Mari. Men hon skakade på hufvudet och blef att sitta på sin plats. Ville och Petu grepo sig deremot genast med god aptit an med potäterna, som fadren fördelade i lika delar åt alla, fyra åt hvar; för sig sjelf tog han dem, hvilka han ansåg vara dåliga. Ät inte ännu era potäter, innan ni få bröd, hviskade Holpainen.
»Vi gör de, schenjörn!» medgav lokföraren. »Vad ska ni då på loket att göra?» »Va?» »Ni tänker naturligtvis göra sabotage, era lymlar, men det skall förhindras. Gå ifrån loket!» »Vecket?» »Gå ifrån loket, säger jag! Annars » »Men vi har lövat », protesterade Johansson. »Jag ger katten i vad ni lovat», röt ingenjören. »Gå ifrån loket ögonblickligen!»
Tänk på mig ibland tänk på mig med vänskap! Det var det andra han upprepade. Jag svarade, att jag nog skulle tänka alldeles för mycket på honom. Jag satte mig på divanen, och han stod framför mig. Jag såg upp i detta kära ansikte, som jag icke skulle se på så länge. Drag era långa handskar af, så att jag åtminstone kan få en hand, sade han. Jag drog den högra af. Den andra också!
Han kunde ju ta pengarna, och så kunde vi sitta hemma och slicka oss om munnen åhnej, såna dummerjönsar ä vi inte hemma i vår by. Vill ni hellre ge en riksdaler särskildt för profkort, så gärna för mig: då får jag fyra riksdaler för sju kort. Tror ni jag skulle vara så dum att lura er? Då skulle ni ju inte rekommendera mig hos era bekanta.
Vad jag är glad att ni kom, viskade Hall. Ni dröjde så länge, och jag var så ensam. Ja... Jag visste inte riktigt om jag borde gå. Men jag ville ju gärna se på era tavlor. Ni kan inte föreställa er vad jag är tacksam för ert konstintresse, sade Hall utan att småle. I nästa ögonblick ångrade han vad han hade sagt; han kanske hade sårat henne.
Jag är värd här på stället Det här stället, avbröt Aposteln, det här stället är en bordell. Då blev herr Vickberg allvarsamt förargad. Ja, var ni sätter er fot, herr lektor Holmin, där blir det finaste hus en bordell. Ty ni för ett oanständigt, obildat språk. Och era tankar äro naturligtvis därefter.
Då gör vi jack. Nå, träffade du henne i går? Jo, var lugn. Ä hon vid Vasan? Jojomän. Jäkla stilig flicka. Känner du systern? Den lilla ljusa? Åja, inte så liten. Hör nu!! Vad är meningen? Ska vi sitta och ta opp tiden med era privata arvsangelägenheter?! Ha vi kommit hit för att spela kort eller ej? Jag såg henne på Fredsgatan i går. Va hon ensam? Jag har satt! De va då fan!! Räkna efter själv!!!
Han sträckte ännu en gång armarna i en darrande, entusiastisk lovsång mot höjden; och samtidigt log han, ett leende, som om han framför sig skymtat en syn av övermänsklig skönhet: Kors i Jesu namn! Att tänka sig, att det är slut! Slut för alltid! Och ni, era stackars djävlar, ni har ett helt år framför er.