United States or Guadeloupe ? Vote for the TOP Country of the Week !
Ett skimmer for öfver hela hans ansigte. En rigtig fiol, mor! Får jag se den, bara en enda liten gång? bad han. Dumma pojke! Och du tror, att jag skulle så länge ha hållit den gömd bara för att du nu skulle få den? Åhnej, min gris, det slipper du. Jag tog den från far för att få honom till menniska, men det blef han inte ändå.
LISE. Skall det vara svar nu med? Åhnej! skynda! Det här är kuriöst! Fjerde Scenen. FRUN. Mina planer krönas ändtligen med framgång! Cecile skall inte gå i kloster! Hvad är det åt er, min tant? Ni ser så glad ut! FRUN. Ah, det är du Cecile! omfamna mig, mitt barn! CECILE. Gerna! Hvad hade tant så roligt åt då jag kom in? FRUN. Jag tänkte på en underlig idé som herr Lapierre hade i går.
Du skulle kanhända vilja bjuda upp sjelf, inföll Alma Brennlund, som sällat sig till dem. Jaha, det skulle jag. Och om jag en smul brydde mig om att dansa, skulle jag bjuda upp Bengt eller Bella och svänga om med dem. Ja, det skulle jag. Åhnej, det skulle du ej våga, sade Alma oförsigtigt. Våga? Vill du se att jag vågar. Alma betraktade henne medlidsamt. Hvad du alltid är öfverdrifven, kära Hanna.
Den lilla frun rodnade och slog ner ögonen. »Jag fick inte lof för Karl», sade hon. »Karl tyckes vara en tyrann», skämtade fru Zimmermann. »Jag skall minsann lexa upp honom när han kommer.» »Åhnej, säg ingenting», bad den lilla frun helt förskräckt. »Han han är så rädd om mig, och så...» »Rädd om er? Men der var väl ingen fara på färde.
»Jag visste inte att det der kunde intressera dig. Och för resten», tillade han med en axelryckning » det är så småaktigt att tala om sig sjelf.» »Och så förvånar det dig ändå att man någongång får lust att vara 'stor-inqvisitor'.» »Ja. Jag har verkligen så svårt för att tro, att det kan intressera andra, hvad jag finner på.» »Generar det dig om jag fortfar med min inqvisiton en stund?» »Åhnej.
Men hvad skola vi gifva henne till födelsedagen? Och Bella sammandrog eftersinnande sina ögonbryn. En ros, föreslog Aina, och skrifva på: en ros åt en ros. Nej, det låter platt. Men om vi skulle sy något. Jag tror ej vi hinna. Men det borde vara något af oss sjelfva . Kan du skrifva vers? Nej, hur kan du tro det. Men du kan bestämdt? Åhnej! sade Aina blygsamt. Men du har ju en bror.
Sedan tillade han mera för sig själf: "Det är väl hans pund att göra människorna glada med sina penningar". "Ja", sade Otto och nickade bekräftande. "Och nu ville jag ge dig den här kronan", fortfor han, "ty du din stackare får ju aldrig komma ut någonstans i det fria och leka som vi andra." "Åhnej, Otto, inte skall du ge mej slanten, som du själf fått.
'Mina vänner'! Ensam vit man bland niggrer och portugiser! Åhnej, jag finge nog äta min julmat ensam, om jag inte ville associera mig med mindrevärdiga raser. Well, Omunga gick, och julen kom, och jag hade ett herrans besvär med att lära min niggerkock, Bootlace, 'Kängsnöret', att laga svensk risgrynsgröt.
Åhnej, det får du visst inte! skrek Bertha från byttan, det är min idé, sedan jag låg i vaggan. Du, syster sötnos, skulle handtera pojkar! Jag ville just se. När de vore som mest oregerliga, skulle du se mildt förebrående på dem och säga: mina söta, älskade pojkar, vill ni nu inte vara snälla! Och om de inte lydde, skulle du gråtande gå din väg, vända dig om i dörren och utbrista: farväl .
Växer det apelsiner i Borgå? frågade Hanna förvånad. Jo. Så här stora. Och han bildade med armarne en så stor ring han kunde. Åhnej, Lulle, du narras, sade Lisi undervisande. Inte växer det apelsiner i Borgå. Det fins ej i hela Finland. Hvad säger du, vi ha ju apelsiner i skänken, skrattade Bella. Lisi ansåg under sin värdighet att svara på sådant dumt missförstånd.