Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !


Hon påstod att fast det var många som ville ut med henne och bjuda henne teatern och cirkus och restauranger, brydde hon sig inte stort om en enda, hon kunde inte ut med nån annan än den hon intresserade sig för.

De bara fötterna hängde ner, och hon frös om dem, men hon brydde sig ej om att stiga upp och söka strumporna, ty hon var van att slita värre ondt och fäste sig ej vid en sådan småsak. Väl skulle hon gerna hafva rätat ut sin trötta kropp i sängen, men det kunde hon ej för Annis skull. Mannen låg åt väggen till och snarkade. Han vaknade ej en gång under hela natten, fastän barnet qvidde.

Hon förbannade världen, som hatade och förföljde henne, hon smädade Gud, som hade förbarmande med alla andra, utom med henne. Men modern låg där, styf och kall, med slocknade ögon, blå läppar och dödens blekhet öfver sitt anlete. Hon vaknade icke till lif af hennes smekningar och hörde icke hennes klagan. Ingen hörde den, och ingen brydde sig om att komma och trösta henne.

Mari vaggade träget, jemnt och lugnt, alldeles som förut; endast att kläderna hängde i oordning henne, och håret föll öfver hennes ansigte, utan att hon brydde sig om att stryka bort det. Och nyss, när hon gick efter droppflaskan, tyckte han, att hon höll sig framåtlutad och drog fötterna efter sig. Men allt det der kunde komma af trötthet, och det gjorde det också helt säkert.

Tog boken för att se hvad jag läste. Vi satte oss och började prata. Han var melankolisk om dagarna, sade han, brydde sig icke om att se någon människa, kände sig liknöjd för allting. Han var som ett förkeladt, missnöjdt barn. Jag påstod, att det nog skulle öfver, när han kom till Italien. Och berättade jag, att jag ämnade resa hem nästa söndag eller måndag. Redan? Och allvar?

När klockan ringde långt borta som i en dröm och han kommit in i klassrummet, sjönk han ned sin bänk, framåtlutad, med huvudet i händerna. Runt omkring stojades det. Ett radergummi flög genom luften. Han fick en papperstuss i huvudet. Han brydde sig ej ens om att se sig kring för att upptäcka, vem som kastat den. Vad rörde allt detta honom? Han stod ju utanför.

, han hade i stället senare gottgjort alla i den vägen begångna försummelser... Och åter var hans flyktiga tanke hos Märta. Brydde hon sig något om honom eller icke? Och hur skulle han veta det? Framgången hade gjort honom företagsam, han ville ha snar visshet.

Det fanns i alla fall mycket vackert bland allt det dumma! En sådan människa! Kan man någonsin veta, om man skall vara ond eller god honom! Han sade, att kvinnorna tyckas bli allt tokigare efter honom ju äldre han blir. När han var helt ung brydde de sig icke stort om honom.

Han brydde sig ej om att äta ordenligt, och kastade han i sig en bit mat något billigt kafé och fortfor att ströva omkring, tills han en kväll mötte Hartman. Han dök genast denne med en begäran om att låna hundra kronor. Var fan har du varit? undrade Hartman, vet du jag har gått och tänkt dig. Du går väl inte och svälter?

Flickorna gladdes därvid och nego och tackade sakta; Torparne åter, och äfven den brunskäggyfvige Ontrus, Logo och glammade högt och brydde den raske Mattias. utropade en och en ann' spetsfundig i hopen: "Se dock, hur hastigt det gick för den listiga Hedda att fånga Främlingens hjärta, som kom, ej anande slikt i sin frihet.