Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !


Himlen är grå i färgen och hänger lågt. Mörka skyar jaga hvarandra i feberaktig strid för tillvaron: lefvande väsen, vexlande former. De slitas i sär och byltas ihop och stormen piskar dem fram; de svepa kring masttopparne, trasas sönder i flakor och svinna hän i luften.

Si, det hade man aldrig hört talas om: grödor som gödde, menade Gusten, vilken ej kunde förstå Carlssons lärda utläggning om hur gräsväxterna tog sin mesta föda »ur luften». Därpå granskades dikena och befunnos fulla med grundvatten, igenväxta och med dåligt avlopp. Säden stod fläckvis, som om man kastat ut kornet nävtals, och ogräset frodades i ro mellan tuvorna.

Efter ett par dagar hade flugorna dött, luftens volym var oförändrad, men en fjärdedel af luften hade förvandlats till kolsyra. Samma försök repeterade han med ärtor, som fingo gro i en instängd volym luft. Äfven här förlorade luften syrgas och vann kolsyregas.

Strömmen av festklädda människor och flaggprydda vagnar gled förbi. Hela sta'n var benen. Plötsligt stannade Bill och vädrade i luften. »Jag känner en doft», sade han. »Ja», svarade jag, som kände doften utan att vädra. »Det är vätesvavla. Jag känner igen den från nattluften i kasern, när jag var beväring

Emellertid tillbringar jag dagarna med arbete i min stuga. Men det ser ut som om makterna skulle ha undandragit mig sin gunst sedan någon tid. Ofta finner jag vid mitt inträde luften tjock som vore den förgiftad, och måste jag arbeta för öppen dörr och öppna fönster.

Som emellertid både A. och B. och C. äro millionärer, är det spörsmålet av en relativt underordnad natur. Kandidat Olsson! Vad menas! Vet ni inte, att det är prof. Rydberg och inte vi, som uppfunnit elektronerna? För övrigt är er teori om dem nog oriktig. Enligt vår uppfattning äro elektronerna små astronomiska djur, som leva, ovanpå luften. De livnära sig av atomer samt sakna ben.

Vid höstens inbrott skola nämligen min tant och min mor flytta tillsammans i Klam, att vi bryta upp, och för att bevara mitt oberoende hyr jag mig en stuga bestående av två rum, som ligger strax ovanför, att jag blir nära granne till min dotter. Första aftonen efter det jag tagit min bostad i besittning erfar jag en ängslan som om luften vore förgiftad. Jag går ned till min mor.

Hans ögon voro fästa ömsom hustrun och ömsom en liten varelse, som låg golfvet, inbäddad i en klädkorg, och som med de små armarne sprattlade i luften, liksom sökte hon någon för andra osynlig ... någon som fans, men som hon ej kunde ... något ... måhända vingen af den engel, som måste vika nu, jordelifvet skulle begynna. Liisa stod en stund qvar.

Det vexte opp, min ranka sköt i höjden, jag bastade och band henne. Hon sköt ut lena, fina trådar, liksom för att omfatta eller fästa sig vid något, men ofta jag vridit och format och bundit henne, hade just den sida råkat vändas utåt hvarifrån trådarna skulle vexa ut och sköto de fladdrande i luften, och skar jag bort dem. Trädets stam var sina ställen skroflig och knölig.

klagade han över huvudvärk och fick antipyrin, och ville han inte stiga opp om morgnarna, utan påstod, att han var trött. Men som det inte syntes något fel pojken, lyfte pappa upp honom ur sängen och förklarade, att han skulle kläda sig och laga att han kom ut i friska luften.