United States or India ? Vote for the TOP Country of the Week !
Ej talas ord, ej stämmes ljud, Som klingar, som ditt namn, o Gud, På fromma läppar ljuder. Där världens makt slår ned med hot På den, som det förkunnar, Upprättar du en makt emot Af barns och spenbarns munnar; Du låter stenar ropa det Och luftens flock ej blifva mätt På lust att det besjunga. Jag ser mot jorden, och du är Tillstäds, hvart jag mig vänder.
Så har han ock gjort eder levande, eder som voren döda genom de överträdelser och synder i vilka I förut vandraden, efter denna världs och tidsålders sätt, i det I följden fursten över luftens härsmakt, över den andemakt som nu är verksam i de ohörsamma.
Den 20 juni år 1950 var en sannskyldig pinodag för berlinarne. Hettan var enorm, husväggarne glödde och trottoarernas halvmjuka asfalt nästan klibbade fast vid fotgängarnes skosulor. Automobiler och spårvagnar föreföllo, som vore de ugnar, och draget genom deras öppnade dörrar och fönster skänkte knappt någon lisa. Solen lyste endast svagt genom luftens upphettade, dammfyllda dunster.
Ett jubel Ljöd bland luftens dimmor, ljöd bland träden Kring den gamle, och han själf, af sångens Glädje gripen, glömde nöd och sorger Och föll in med ord. Den sköna psalmen, Sommarns psalm, "Den blomstertid nu kommer", Ljöd i stilla darrning från hans läppar. Och den blomstertid var kommen. Sommarn, Som han sjöng om, var af inga murar Utom honom stängd.
Här ligger den, som vållat blodsutgjutelsen På denna ö, och vid hans sida den, som var Hans bundsförvant i arghet. Männer, samlen er Och släpen båda, härskarn och hans tjänare, Högst upp på vilda Xuthosbergets kala topp. När dit I hunnit, sliten deras skrudar af Och lämnen deras nakna kroppar skyddlöst kvar, Att luftens hungertärda gamar lättare Må finna dem och mätta sig med deras kött.
Ren med mattad sång i skogen kallar Fågeln hem sin maka, träden hviska Tysta afskedssuckar blott åt vinden, Och ur luftens rymder, trött att irra, Sjunker sval på blomsterbäddar daggen. Dmitri, frid vill jord och himmel äga, Hvarför stormar utan ro ditt hjärta?"
Och Gylnandyne satte sig blek och sjöng, Mot höjden lyftes tårade ögat; Där sam i luftens blånande, dunkla haf Allena en sky, hon följde dess ban. "Hvar är du", klang dess stämma, "Crualins fröjd, Den gråa kämpens, dväljs du i skyn där oppe? Gå fram till silfverranden och blicka ned, Här andas din fröjd, Oihonna är här.
Det förekommer ej blott så vanliga iakttagelser som denna: »När vattnet uppåt klifver, Förändradt uti vind af solen, som det drifver Till luftens medelrum, och der af kölden se'n Förändras uti snö och hvitan hagelsten, Så faller det af tyngd full åter ner på jorden, Blir vatten liksom förr»,
Samma fördel finge man ock genom att använda syre i stället för luft vid gasgenerering eller i allmänhet vid hvarje värmealstring medelst förbränning. Inseende den stora betydelsen häraf ha flera uppfinnare sysslat med syrets isolering ur luften eller med luftens anrikning på syre genom centrifugering eller diffusion, men hittills utan framgång.
Således var värme en förening af flogiston med eldsluft. Omvändt bestod förbränningen i en förening af luftens eldsluft med flogiston i de ämnen, som förbrännas, hvarigenom värme alstrades. Värmet utstrålar genom väggarne på de kärl, i hvilka förbränningsförsöken utfördes, och deraf förminskningen af luftmängden i kärl, hvari han brände vätgas, fosfor och dylikt.
Dagens Ord
Andra Tittar