Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 11 september 2024


Spridningen av sådana böcker var ensam tillräcklig grund för det namn av ärkehedning, som Atens kristianer givit Krysanteus, men varav han icke fann sig det ringaste sårad. Frände med hans kärlek till litteraturen var den för teatern.

, var det troligen i förrgår. Min hustru kände en kraftig lust att Södra teatern i förrgår, hon förebrådde mig att vi inte hade varit där fem år. , kommo vi dit... Pjäsen var dum, men moralisk. Vad hette den? Det minns jag inte.

Men, kära, vi ska' fråga mamma! Jag vill gerna... Fråga mamma! Är hon tokig! Mamma, jo det är den rätta. Är inte frun sjelf menniska till att ge löfte att jag får ut qvällen, ! Vill du teatern? Elise var alldeles villrådig. Hvart jag vill? åh! bry sig inte om hvart, bara jag slipper ut!

Det fans emellertid något snällt och sympatiskt hos Jolin, och hans betydelse i teatern var nästan större än Blanches, hvilken slutligen nedsjönk till en Operakällarens kotteriskald.

Men därtill kommo de tryckande politiska förhållandena, som läto befara en mörk framtid för vårt folk. Den sista resten af bitterhet försvann, arbetslusten vaknade igen, och jag hade häller icke mera den ringaste lust att lämna mitt fädernesland. Detta stycke har uppförts i år finska teatern ett halft dussin gånger förutom i provinserna. Det mottogs med välvilja af kritiken.

han vara förälskad i mig eller blott låtsa vara det, men jag vill icke, att han ur mina smekningar skall tro sig dricka en känsla, som för länge sedan upphört att vara till annat än latent åtminstone. I morgon se vi hvarandra icke, ty jag går teatern. Spela de något bra, går jag i öfvermorgon också. Förklaringen till min bortovaro kan han när och hur han behagar.

Ja, det var just frågan! Du är således en tviflare, en hycklare? Mycket möjligt att de voro det allesammans! Johan ville nu storma himmelen och bli ett Guds barn, och kanske dermed också stuka de andra. Styfmodern var nemligen icke konseqvent. Hon gick teatern och dansade gerna. En lördagsafton sommaren förkunnades att hela familjen skulle lustresa om söndag morgon. Det var en order.

Men han kastade i alla fall en igenkännande nick åt sidan. »Ämnar du hela den långa vägen?» »Ja, det är skönt att röra benen. Det går lätt att tänka, när man marscherar.» »Det är längesedan man såg dig.» »Ja, jag skulle ju försöka göra någon nytta; och har jag kommit i vana att till min mor hvar kväll, när jag inte är teatern.

Bara hon kunde skicka bort dem alla; hushållerskan, husjungfrun, kammarjungfrun, alla, och bara behålla kokerskan och betjenten hemma! Om hon kunde sin man att bjuda dem alla teatern! Allesamman en gång. Det gick. En gång och två gånger.

hade han fått följa med teatern och se en pjäs, som spelades en söndags förmiddag, Sven kunde vara uppe och inte behövde föras hem för att och lägga sig. Det var Strindbergs »Lycko-Per» som gavs och Sven förstod nog inte mycket av pjäsen, men han hade roligt sitt sätt. Han hade roligt, att han smittade alla, som sutto omkring honom.

Andra Tittar