'Mina vänner'! Ensam vit man bland niggrer och portugiser! Åhnej, jag finge nog äta min julmat ensam, om jag inte ville associera mig med mindrevärdiga raser. Well, Omunga gick, och julen kom, och jag hade ett herrans besvär med att lära min niggerkock, Bootlace, 'Kängsnöret', att laga svensk risgrynsgröt.

Opp med Union Jack för att hedra den svarta slusken, Frankrikes sötaste och sämsta champanje is, opp med en låda holländsk genever. Allt klart till att blidka den väldige. En timme senare satt en av världens fetaste niggrer, en koloss om hundratjugo kilo, i en suckande rörstol min veranda och lapade gin och champagne som en katt lapar mjölk.

sistone hade han emellertid inte varit riktigt nådig, om det nu var Hans Brittiska Majestäts regering som stött honom för huvudet, eller bolaget, som inte varit nog frikostigt med gin och champagne hans senaste visit till kusten, vet jag inte, nog av, kung Majumba hade börjat ta höga tullar av de niggrer som foro genom hans område, att den mera värdefulla byteshandeln började kringgå hans maktsfär och alltså hamna vid andra faktorier, uppåt eller neråt kusten.

Och i november gav han sig mycket riktigt i väg med en av de gamla smutsiga oljetankar från Liverpool, som trafikera kusten, och jag var ensam med faktoriet, några niggrer, ett par portugiser och ett par miljarder myggor.