Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !


Den svartlockige italienaren med sin trasiga Leporellokappa vrider positivet, och Matti står bredvid och småsjunger med sin hesa, skrälliga röst. Han står der för att väcka medlidande och lyssnar mekaniskt till de toner, efter hvilka han förr många gånger dansat, öfvermodigt glad, ungdomsstolt, full af lif och ysterhet. Han ler ibland, ett frånvarande, tomt, trött löje.

Men vi voro nöjda som två barn, och hon skrattade åt sig själv, därför att hennes gång var osäker, att hennes ben ville vika sig under henne när hon gick, skrattade med ett litet sjukt, men innerligt lyckligt skratt, som gjorde mig glad att stödja henne. »Vad jag är lycklig nu igen, Georg», sade hon, när vi åter gingo in. »Och du ska också bliva det förde jag henne uppför trappan.

Men nu skulle hon försöka att hålla modet uppe en liten tid. Det måste ju komma ett afgörande, och efteråt skulle det ju alltid bli bättre än nu. O, ja; om hon endast finge en smula ro, att hon kunde arbeta med sig själf, tvinga sig själf och komma öfver det. Men en tjänsteflicka finge aldrig tänka sig själf, hon skulle vara glad mot alla, det har enhvar rätt att fordra af henne.

Den var lika lång som en av hans egna önskelistor till julen. Han frågade, med ett kort tonfall i rösten: Ska du ha allesamman ? ! Förstår du inte. Bara ett iblann. och . De skulle va stilit. Han nickade en smula tvärt och avmätt och stoppade listan i fickan. Han var inte längre glad. Han anade att någonting skulle hända. Han ångrade att han gett henne de 100 sorterade frimärkena.

Tomas tyckte sig märka, att fru Wenschen hade blivit gammal. Hyn var vissen, och hon var icke längre vårdat klädd som förr, och såg icke heller utmanande käck och glad ut. Han vände om och gick nedåt.

Sergeanten blev som en ny människa, sedan denna sten fallit från hans bröst; han steg omkring i rummet, blev dubbelt otvungen, glad och förekommande. Men den vackra glasmästardottern, däremot, undergick inte ringaste förändring. Hon satt vid bordet, åt och tog för sig, visserligen ett rätt behagligt sätt, men någon högre grace syntes inte mycket i dessa åtbörder.

Men vid allt detta kan jag dock icke vara till freds, länge jag ser juden Mordokai sitta i konungens port sade hans hustru Seres och alla hans vänner till honom: »Låt resa upp en påle, femtio alnar hög, och bed i morgon konungen, att Mordokai bliva upphängd därpå; kan du glad komma med konungen till gästabudetDetta behagade Haman, och han lät resa upp pålen.

Han hade ett gladt lynne och tog verlden utan alla omsvep. Disputerade lindrigt med Johan, men fick honom mest att skratta. Och genom motsättning mot det trista hemmet blef skolan nu en glad, ljus tillflyktsort från familjetyranniet. Men deraf uppstod ett dubbellif, som åter skulle förrycka honom i alla ledgångar. Första kärleken.

Hittills, mente han glad och tryckte sin tumme i pipan, Hade han hållit sig mest till sitt metspö sommarn igenom; Nu dock ville han binda sig nät, anskaffa från staden Refvar och krokar och sen begynna att fiska allvar. Sådant hörde jag ofta den åldrige säga i stugan.

Hvad hon derunder påminner om en bjellra som klingar hela dagen om, hvad hon liknar en lärka som jemt och ständigt drillar, bara drillar! Och hon måste ju vara glad, hon som är familjens solstråle, dess framtidshopp och dess enda glädje. Jag hade roligt berättar hon nu jag hade utomordentligt roligt!

Dagens Ord

törnande

Andra Tittar