United States or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han skulle visserligen bli rik, men ännu så länge Ja menade bara någon gång. Ja, svarade han, iblann jo Men nu blev hon stött: Ja tigger dig inte, ja kan köpa frimärken själv, om ja vill. Ja bara frågade, därför att ja tyckte de skulle va stilit, om du iblann Han medgav i all tysthet, att det låg någonting i vad hon sade. Det var i alla fall inte mera än rätt.
Hon såg på det: Nä, så stilit. Vem ska ha de? Du. Tack, snälla, snälla Stellan. De har kostat Och så nämnde hon priset. Hon visste, hur mycket varenda frimärke kostade. Tack, tack! Å, dä ä väl ingenting. Det låg något bittert ljuvt i att höra hennes tack. Snart, snart skulle någonting hända, någonting vad visste han inte.
Den var lika lång som en av hans egna önskelistor till julen. Han frågade, med ett kort tonfall i rösten: Ska du ha allesamman ? Nä då! Förstår du inte. Bara ett iblann. Då och då. De skulle va så stilit. Han nickade en smula tvärt och avmätt och stoppade listan i fickan. Han var inte längre glad. Han anade att någonting skulle hända. Han ångrade att han gett henne de 100 sorterade frimärkena.
Och hon svarade: Je vous aime. Det ödesdigra ordet var uttalat. Nästa tisdag sade Rose: Men om du vill ge mig frimärken, så vore det väldigt stilit. Det var inte utan, att Stellan med en viss känsla av plågsam plikt de sista dagarna hyst liknande tankar. När allt kom omkring, hade han ju ingenting gett henne.
Dagens Ord
Andra Tittar