United States or Mexico ? Vote for the TOP Country of the Week !


sluddrade han: Hör du, min pojke, med an du ä i fart en, ökkk a din god het att dra av mig ridsss tövlarna. Stellan drog dem av honom. Tackkk ska du ha Och förrr låt mig Stellan böjde sig fram över honom: Pappa, jag har något att be dig om förlåtelse för också. Fadern spärrade upp ögonen och stirrade honom: Vva står Jag blir kanske relegerad

Detta det sjunde är mycket viktigt annars kunde man ju tro att han bara vore 6 år. Sten är en vacker pojke, men han är icke bildad som min dotter, ty hon har redan börjat skolan. Sten bor i huset och hans förmiddagar äro dystra. Han har ingen att leka med. Han tittar ut genom fönstret det gråa gärdet där snön håller att smälta. Där finns inga barn den här tiden.

Var har du varit? Tyst, far! sa' Ån. Vem har givit dig eken? Tyst, far, när jag talar vid mor! Skäms du inte, pojke! Du har stulit mitt virke. Det ljög du, Björn! Björn slog Ån kinden. Det gick något sönder, sa' Ån och tog sig huvet. Björn blev än vredare och slog stolen mot golvet, att han föll i spillror. Kan du laga den? sa' Ån.

Han tyckte sig aldrig ha sett en stor pojke förr. Och där... Nu upptäckte han Agust. Han såg liten ut, mindre än han nånsin gjort, bland alla dessa stora pojkar. Och nu fick han syn Stellan... Han blev röd i ansiktet och såg bort. Stellan blev stående några meter från demonstrationen, utan att någon tycktes uppmärksamma honom. Han tog ett steg närmare. Samma resultat. Ett steg till

Ä de sant att mamma telefonerade efter mig, när jag föddes? När storken kom? Jag är en modern man. Jag ljuger icke för barn. Men tänker jag: han är för ung. Och säger jag: Jo, mamma telefonerade. Hon sa till om en tjock pojke och kom du. Och sa hon till om en smal en, och kom Karl-Olof? Ja, kom Karl-Olof. Han går ut igen och jag fortsätter att tänka.

Anna-Claras grötsked sjönk beredvilligt, lugnt och stilla, ned i tallriken, och sade hon: Var god, jag är bara åtta och ett halvt, var god! Emanuel talade rätt ut i luften som till en osynlig församling: I går såg jag en pojke vid havet, han var högst sju år, och han hoppade huvudet och simmade precis som vi andra.

"Aldrig har jag hört maken! Du en pojke tvätta kläder! Nej, tack, aldrig skall du kunna förmå mig till det. Hvad tror du storgårdspojkarne skulle säga, om de finge se dig vid tvättbaljan?" En farlig strid. Med teckning. Bor du bland bergen, bor du vackert. Däruppe är luften ren och utsikten fri.

Han var alltför överväldigad. Till slut reste han sig upp och gick bort till soffan, där Edgar låg. Men i samma ögonblick han höll den i sin famn, föll han i en hejdlös gråt. Men vad i Herrans namn gråter du för, pojke? Ja ä ja ä Mera kunde han inte säga. Från den stund Edgar blivit hans, riktigt hans, skedde emellertid underverket.

Vaktmästarn är en trevlig pojke, fast vaktmästarn är en gammal fähund. Skål sig, vaktmästarn! Egentligen är ni några fähundar allasammans här över, och sura se ni ut när det kommer en svensk hit, men våra pengar, dom har ni ingenting emot, va? Dom tar ni emot, va, vaktmästarn? Hur mycket blir det här?

Hon såg mycket ond och allvarlig ut. Hon hade bråttom att bli fri från kapotthatten att hon glömde lösa upp hakknuten. Är du uppe ännu, pojke? Han såg henne med en blick, som tiggde om ett svar, ett enda svar, ett ja eller nej. Ja satt och läste, svarade han lågt. Läste här dags! Klockan är ju över elva. Hon sade ett kärvt god natt utan att ens kyssa honom.