United States or Nepal ? Vote for the TOP Country of the Week !


Men andra dagen blef het och lugn, att alla fläktar sofvo hela dagen; och sådana dagar kommo flera och deremellan regnade det och stormade, att inga små fläktar vågade sig ut färd. Men en vacker dag vaknade vår lilla fläkt deraf, att solen sken honom, och när han såg opp, märkte han, att han var utan tak öfver hufvudet, ty blåklockan, som han somnat uti, hade vissnat.

Hur var det icke nyss här ute, gick han inte in utskänkningen den där Juko, fast gumman hans drog i honom för att honom till fabriken tillbaka. Jag sku' gett honom ett mått brännvin, jag, han aldrig stigit upp mera!» »Nu blir kusin het igen tänk grannarne!

Och sådan han själf stod där framför henne med ansiktet blekt och blicken het af öfvertygelsens värme, tycktes han henne just som en förkroppsligad gammal illusion, liknade han en ung präst, genomträngd af sin bekännelses sanning en ung präst, som varit henne kär en gång för länge sedan och som alldeles icke liknat den förbittrade materiens träl, hon i detta ögonblick såg vid sin sida.

Och skräddaren låg och led, led i huvet där det kändes som om han glömt bort något, som han borde kommit ihåg, någonting viktigt och angeläget, men som han inte kunde komma . slog han bort det och blev det bättre en stund; men kom det igen och frös han i kroppen, men var alldeles het i huvet.

I morse, sa hon och andades tungt och stötvis grund av ansträngningen, jag satt här och Bollan kammade mig, upptäckte jag plötsligt i spegeln, att jag glömt stänga dörren därinne och dra för draperiet och ställa tillbaka vasen. Jag blev riktigt het om huvudet. Ty naturligtvis skulle den där nyfikna skatan göra frågor och utläggningar.

Gång gång upprepar den vilsegångne gossen sitt rop om hjälp, men ingen hör honom. stiger han upp och springer ett stycke till, mössan ligger kvar under granen, men han ger ej akt därpå, alla hans tankar ut huru han skall komma ut ur skogen. Plötsligt är det som om all trötthet och köld försvunnit och han blir glödande het af ångest.

"En hette Gull Gull hur var det nu igen!" "Gullspira förstås", upplyste Maglena. "Ante, Geten het Gullspira, som våran." Maglena kunde icke stå stilla. Hon trampade fram och tillbaka och knep ihop händerna, vred sig och tittade Ante, fina frun, som log godt och föstående emot henne och som nu hjälpte henne med att fråga efter hvad den andra geten hette. "Den andra kallas för Hvitkläppa."

Han gick sakta tillbaka till sitt rum och blev sittande länge vid skrivbordet med huvudet i händerna. Ibland blev han het av vrede mot alla dessa föraktliga, hatfulla, fega, dumma mänskor, som sökte lura honom. Men minuten efter var det som om vreden smält inom honom till en darrande fråga: Finns det en Gud?

Alhejdis öga lågade, hon betraktade stålet. "Tre dödar! ha! Alhejdi, ville du väl döda henne, den fromma, som gråter öfver Saliks makt, den hon ej kan emotstå? Ljusa fremmande flicka, icke hatar Alhejdi dig". Men redan gick hennes vandring i öknen. Het sken solen sanden, glödande brände den Alhejdis fötter.

Hennes ögon dimmiga och ögonlocken tjocka. Hon kunde icke hålla dem uppe. Ur de röda, tjocka läpparne kom der en het, spritstark ånga. Kinderna voro högröda, håret, tillklibbadt af vattnet, hängde i stripor omkring ansigtet. Vill du gifta dig med mig nu, kommer jag strax! Svara! Nu eller aldrig. Mannen ryckte till. Han såg ned. Ändtligen lyfte han ögonen, betraktade henne länge och tveksamt.