United States or Mayotte ? Vote for the TOP Country of the Week !
O, hvarför gaf ej Han med sitt allmakts-blif En evig vår åt din oskulds blomsterlif? Och hvarför får du ej se, så ljuft bedragen, Mot middagssoln som mot gryningen af dagen? Så le, du lilla, än i din oskuld där! Snart skall du finna, hur svekfull våren är, Och tänka rörd på den lyckliga minuten, Då än du låg och drömde, i knoppen sluten.
"Ned, ned, general, er fara är vår", Skrek stormande hela hans kår. Sandels, han rörde sig ej från sin ort, Till sin öfverste talte han stolt: "Är det fruktan, det skriker, ert folk, så förgjodt? Om det sviktar i dag, är det såldt. Men välan, ett försök! Var beredd till affär, På minuten är fienden här."
Och då han väckte honom, störtade Kalle upp, ryckte till sig mössan och försvann med ett: Koss i Jisse nam! Kommer du i morron? Men Kalle hade ej tid att svara. Minuten efter kunde Stellan höra honom ramla nedför stora trappan. Men dagen efter infann han sig i alla fall. Stellan kände sig lättare om hjärtat. Kalle var i alla fall hans vän, hans verklige vän.
Han gick sakta tillbaka till sitt rum och blev sittande länge vid skrivbordet med huvudet i händerna. Ibland blev han het av vrede mot alla dessa föraktliga, hatfulla, fega, dumma mänskor, som sökte lura honom. Men minuten efter var det som om vreden smält inom honom till en darrande fråga: Finns det en Gud?
Det vill säga, det vill hon gärna göra, men barnen bli alltid räddade i sista minuten, ty annars sover Anna-Clara så oroligt. Men så är det Kajsa. Det är något alldeles särskilt med henne. Hon är inte något troll utan en liten flicka och hon föddes en kväll, då Anna-Clara hade mässlingen.
Han var en man, soldaten, Som stått för kulor och död, Som tagit sin kost af staten; Nu åt han von Essens bröd Han gick helt stum och sluten, Men hans öga, det brann i glans; Han gick och kom på minuten, Med den gröfsta piske, som fanns. Han räckte den åt sin herre: "Jag är man i mitt led också, Och sköts det, sköt jag än värre. Och stacks det, stack jag som två.
Jord och himmel äges af minuten, Jord och himmel kan i den bli njuten; Hög och rik och gränslös, fast förfluten, Kan den bli hos minnet kvar. Men ej tanken dock, af lagar bunden, Känslan är den makt, som adlar stunden, Känslan ensam skördar i sekunden Mer än tusen sekler sått. Jubla, yngling!
Hör du vad jag säger, pojke! Ner med byxorna! Han lydde order med darrande, fumliga fingrar. Kalsongerna också! Han storgrät: Pappa, kära, snälla pappa, ja kan inte för strumpebanden. Kom får jag se! Minuten efter voro kalsongerna nere. Han låg på sin fars knä. Han skrek hela tiden: Lilla, älskad de pap pap När det hela var undanstökat, sade hans far: Vill du gå i skolan nu? Ja.
Mot honom specielt alldeles så som det föll sig. Ena minuten ytterst vänlig, den andra så ohöflig som möjligt. Han hade tålt allt. Hon hade blott en dunkel förnimmelse af, att hon nu sist, »den der aftonen», på något vis förverkat hans sympati för alltid. Men allt detta var nu afslutadt och förbi. Hon somnade in, det var ett långt stycke väg mellan stationerna.
Kalle undersökte den. Minuten efter var fjädern sönder. Å du menar, att vi skulle leka med sånt där, som går sönder bara man tittar på de. Nä du! Inte ja! Stellan kände sig mycket sorgsen. Djävla regnande, sade Kalle och lade sig på soffan. Efter en stund sov han. Stellan satt vid fönstret och vakade över sin vän och hövding, så att han inte skulle komma för sent hem till middagen.
Dagens Ord
Andra Tittar