United States or Kuwait ? Vote for the TOP Country of the Week !
Bolaget sprack och vår naturskald stod där övergiven. Men blida nornor vakade över honom. Han samlade alla sina dessertpoem i en stor julbok, med den följd att han invaldes i Svenska akademien och utnämndes till hovpoet. Och nu hade han kommit på den plats, dit natur och begåvning kallat honom. Hans verksamhet som sådan känna vi i botten.
Jag anförtrodde honom vår hemlighet och förklarade alltsammans och då den gode köpmannen önskade köpa några av mina artiklar, lovade jag att skaffa honom en fördelaktig rabatt. Slutligen fast med tvekan gav han vika för mina böner. Sedan vakade jag över min mor och många dagar hade inte gått, förrän jag fick se henne sätta på sig sin bästa dräkt och lämna vårt hem.
Men mer förmådde hon ej tänka, ty hon föll i ett underbart tillstånd; hon sof ej och hon vakade ej; hon var ej svimnad och ej redig, tänkte ingenting och kände ingenting; men egendomliga syner trädde fram för henne. Och fastän hon försökte fördrifva dem ty hon förstod ändå dunkelt, att de voro endast galenskaper försvunno de ej, utan ökades blott och började pina henne.
Det vore en stridslek, nyttig och tillika så ljuvligt lockande, utan att i någon mån vara farlig, när hon blott någorlunda vakade över sig. Ty umgänget mellan henne och Klemens skulle ju i sig själv vara av religiös natur, vara en övning i fromhet och en förening i bönen.
Då gick lekaren också bort från ladan, plågad av saknad och oroliga tankar, och följde dem. Han hade sin lilla harpa vid sidan och satte sig ofta hos väktarna och spelade för att Yrsa-lill skulle förstå, att han icke glömde henne utan på avstånd vakade över henne. På det sättet förgick mer än en hel vecka.
Jag är nu icke längre kvar i världen, men de äro kvar i världen, när jag går till dig. Helige Fader, bevara dem i ditt namn det som du har förtrott åt mig för att de må vara ett, likasom vi äro ett. Medan jag var hos dem, bevarade jag dem i ditt namn, det som du har förtrott åt mig; jag vakade över dem, och ingen av dem gick i fördärvet, ingen utom fördärvets man, ty skriften skulle ju fullbordas.
Kalle undersökte den. Minuten efter var fjädern sönder. Å du menar, att vi skulle leka med sånt där, som går sönder bara man tittar på de. Nä du! Inte ja! Stellan kände sig mycket sorgsen. Djävla regnande, sade Kalle och lade sig på soffan. Efter en stund sov han. Stellan satt vid fönstret och vakade över sin vän och hövding, så att han inte skulle komma för sent hem till middagen.
Men denna kvinnobild bar icke Singoallas utan Helena Ulvsax' milda drag. Och detta var icke underligt, ty Helena Ulvsax vakade ofta vid den sjukes säng, och hans ögon avspeglade då hennes anlete. Äntligen var Erland så återställd, att han kunde gå ut. Stödd på sin moders arm och ledsagad av den ljuslockiga Helena vandrade han in i den doftande skogen och insöp himmelens friska luft.
Febern återkom, och hon kastade sig oroligt af och an i sängen. Läkaren som efterskickades, fruktade ett recidiv. Under senare hälften af natten, medan Hanna vakade hos henne, uppslog hon plötsligt ögonen och hviskade sakta: Hanna! Hanna satte sig vid sängen och fattade hennes hand. Den var brännhet, och ögonen glänste stora och klara. Huru är det? hviskade hon ångestfullt. Är du sämre?
Men åter slötos den sårades ögon af matthet, och åter gick den unga makan och satte sig vid hans sida. Hon vakade öfver hans slummer, hon jagade från honom hvarje fluga och fläktade svalka öfver hans brännande kind, men när han åter uppslog ögat, var redan Wainahée som en fläkt försvunnen.
Dagens Ord
Andra Tittar