United States or Paraguay ? Vote for the TOP Country of the Week !
Fjellsjön blinkade mot oss, och vid åsynen af den återkom allt vårt mod; oförvägna, som tre dagar gamla torndyflar, började vi på stående fot utstaka en ny vandringsplan för att komma till Espedalsvattnet, en plan, som skulle sättas i verket så snart vi »fått mat och en natts hvila.»
Ja, så skulle vår nyfikenhet ha blivit straffad och historien varit slut; men den gamle, som strax därpå gick in, lämnade oss i skötet av sin familj. Han återkom dock snart nog med konjak och vatten och hade skakat allvaret av sig. Nu deltog han i sången, var vänlig och blid, men föreföll aldrig rätt glad, och det troliga är, att han icke hade mycket att vara glad över.
De inträdde, utan att någon portvakt visade sig. Slavinnan bad Klemens vänta på gården och försvann genom en dörr i portiken. Hon återkom och förde Klemens genom en korridor, i vars ände var en dörr, på vilken hon pekade viskande: Här! Stig in! Min härskarinna är hemma. Klemens öppnade dörren och såg sig i en guldglänsande, av vällukter uppfylld budoar.
Den lille blef naturligtvis vänligt mottagen och fick både bullar och saft så mycket han förmådde. "Ser du en sådan liten arbetskarl jag funnit till hjälp åt vår trädgårdsmästare?" Det var den rike, som nu återkom och riktade frågan till sin hustru. "Men då får du väl ändå bestå honom nya kläder, tänker jag?" "Just så har jag tänkt."
Oupphörligt återkom den tanken för mig, varför hon behövt fråga mig, om jag tillät henne att tro på Gud och att bedja. Ty detta var ju, vad hon hade gjort. Och på samma gång, som denna veka kvinnlighet berörde mig som en fläkt av onämnbar lycka, kände jag ett styng inom mig, att hon någonsin behövt fråga så. Jag genomgick i tankarna vår ungdom och alla de år, vi älskat varandra.
När äfven det försvunnit, sjönk jag dignande Mot klippans barm, i sanslös dvala glömsk af allt. Hur länge så jag dröjde, om en stund, en dag, Kanhända flere, vet jag ej. När slutligt dock Min själ blef klar och min besinning återkom, Då var i tårar slocknadt mina ögons ljus, Och på mitt anrop svarte bergets eko blott. LEONTES. Af hvilken gudom frälstes du ur sådan nöd?
Vi bänkade oss kring bordet, åto och drucko. Kopparslagarn gav mig ett glas punsch och strax blev jag så yr i huvudet, att jag varken såg eller hörde någonting tydligt. Armar och ben, huvuden och händer dansade runt för mig bland päron och äpplen under himlen. Men när jag återkom till besinning, varsnade jag gumman och gubben.
Den 24 Augusti utbröt en våldsam storm från nordost, hvarunder fartyget förlorade sina båda ankaren. Bosman hade nu ej annat val än att, med eller mot sin vilja, återvända till Holland. Han återkom dit den 1 September. Detta var holländarnes sista försök att finna en nordostlig väg till Indien.
Men Maheli väntade hela dagen, att han skulle hemkomma, och då han icke kom bedröfvades hon och sade: hvad har händt min herra? Och hon sände en tjenare ut att speja, och tjenaren återkom och bådade henne hvad som händt. Och Maheli vred sina händer och afklädde sig sina kosteliga kläder och låg hela natten och bad inför Herran.
"I morgon går jag dit". Amulamela teg. Hennes händer fortforo att sköta om barnet. Allt färglösare blef hennes blekhet. Hennes öga syntes slocknat. Reka gick. Han återkom när solen sjönk i hafvet och Savinas rosor lyste på fästet. Men Amulamela såg dem ej. Hon satt allt ännu orörlig qvar på samma plats. Reka inträdde, hon reste sig för att bära in ved och vatten, och göra sina sysslor för qvällen.