United States or Cyprus ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han slapp att själv säga någonting och den unga kvinnan fick tillfälle att ostört betrakta honom med en viss nyfikenhet. Hon var mycket vacker och hade ett uttryck mitt emellan behärskad sorg och vaken livslystnad. David undrade om hon var Hartmans älskarinna, men snart nog fann han att de ramlat ihop av en ren tillfällighet denna eftermiddag.
Den äldre damen kom att skratta; denna ogenerade nyfikenhet föreföll så komisk. Man kunde så väl se, att den unga var ett bortskämdt barn, som fått vanan att följa alla sina infall. »Hvad ser ni efter?» frågade fru Zimmermann. »Jag kunde aldrig tänka mig», svarade den lilla, »att herr Zimmermanns mor kunde se så ung ut. Strax han kom till Lysekil tyckte jag att han var en gammal gubbe.» »Så-å.
Och när han såg det stå der så fint och prydligt med hennes fasta säkra piktur, greps han af nyfikenhet och intresse. Han satte sig att läsa, han ändrade och strök, flickade in och omarbetade, han kunde bli sittande der till långt ut på nätterna utan att märka hur tiden gick. Då höll hon sig alltid i bakgrunden, tyst som en råtta att han icke skulle störas af ett ljud.
Vill han ej vinna dig och sätta in någon kraft på att göra det, så gå din väg. Din nyfikenhet är tillfredsställd. Du vet hur det känns att vara föremål för hans lidelsefulla kyssar, du vet, att också den finaste smekning icke är så mycket värd, som den tillgivenhet, hvilken ger af sitt inre lif och icke tänker endast på könet utan på själfva människan.
Tvekampen pågick till skymningen, då pastorn sattes i land och ångaren lättade ankar samt efter några raketers uppsättande försvann i skymningen. Då pastor Norström kom hem till sin gumma, hade hon tänt ljus och satt orolig och väntade inne i kammaren. Nå, vad har du fått nu? frågade hon, utan att söka dölja sin nyfikenhet.
Jag är icke rädd för dig, sade hon och kastade dolken, så att han vinande skar luften och fastnade med udden i ett träd. Erlands vrede övergick i undran och nyfikenhet. Du är en ovanlig flicka men illa vore det, om jag ej i manliga idrotter kunde tävla med en kvinna. Han drog sin jaktkniv ur slidan och kastade honom mot samma träd.
»Nå», sade han, »här är ju skönt, inte sant? Och vi äro ensamma och ingen skall störa oss. Hvad ska' vi så finna på?» »Ja, hvad tycker ni?» »Jag är helt och hållet till er disposition.» »Tack. Men för tillfället har jag intet bruk för er.» De sågo på hvarandra, ytterst likgiltigt, men med hemlig nyfikenhet, medan de vexlade dessa repliker. »Ska' vi leka hva? Leka med ord menar jag. Vill ni det?
Han har därföre småningom samlat omkring sig de flesta af våra större författare och läst dem, icke blott af nyfikenhet att göra deras bekantskap, utan fastmer af behov att äga dem till vänner och sällskap för alltid.
Om hon varit din med hvarje tum af sin varelse, om hon varit det helt med både tankar och vilja och känslor bara helt i god tro, ja, då skulle jag kunnat hålla af henne ännu. Men det var endast nyfikenhet, derför kan jag icke uttrycka hur föraktlig hon är mig. Jag vet att jag sårar dig, att jag kanske mister det enda jag älskar i verlden, men jag kan icke tiga och jag vill icke tiga.
Du förstår ju att det icke är någon simpel nyfikenhet från min sida, utan ett verkligt begär efter klarhet...» »Det behöfs inga preludier», sade han vänligt. »Du kan fråga mig om allt och jag skall svara dig på allt utan betänkande.» »Jag vill så gerna veta något om ditt lif.» »Mitt lif har varit som andra unge mäns; hvarken bättre eller sämre.» »Med köpta glädjeflickor?» »Ja.»