United States or Eritrea ? Vote for the TOP Country of the Week !


Hennes glada leende försvann och hon frågade oroligt, tror du verkligt att jag håller att bli bortskämd? Det skulle förvåna mig, om du ej blefve det. Att ständigt bli observerad, matad med vänskapsbetygelser, kyssar och smek och smicker, det är lika ohelsosamt för karakteren, som sötsaker för magen. Det är inte sant, att flickorna smickra mig, utbrast Bella med ett bortskämdt barns otålighet.

Och vill ni lofva mig att inte vara missnöjd öfver att jag komsade hon i det hon riktade sina stora ögon värdinnan, med uttrycket hos ett bortskämdt barn, som är fullt medvetet om sin oemotståndlighet. »Jag vet ju att ni och min son äro goda vänner.» »Det vore kanske inte säkert bevis , att ni gerna vill se mig.» »Hur kan ni tro det? För en mor är det just den bästa rekommendationen

Den äldre damen kom att skratta; denna ogenerade nyfikenhet föreföll komisk. Man kunde väl se, att den unga var ett bortskämdt barn, som fått vanan att följa alla sina infall. »Hvad ser ni efterfrågade fru Zimmermann. »Jag kunde aldrig tänka mig», svarade den lilla, »att herr Zimmermanns mor kunde se ung ut. Strax han kom till Lysekil tyckte jag att han var en gammal gubbe.» »Så-å.

Jo, nu mindes hon det: det första ofördelaktiga intrycket af den unga flickan fick hon här igen, lifslefvande. Något bortskämdt och tilltagset kyla en sjelfkär djerfhet. Och den feta, goda frun hade sagt ett par ord som med ens gaf denna bild sitt ljus: en tom dansdocka . Alma mötte henne vid stationen i Lund. Hennes glädje öfver återseendet var uppriktig och okonstlad. Hon hade tårar i ögonen.

Det fans dock hos henne detta något som gjorde att man aldrig allvar kunde misstänka henne för att hylla de förfärliga moderna idéerna af öfvertygelse. Hon tycktes blott göra i opposition lek, af sjelfsvåld, af barnsligt trots, derför att det klädde henne. I det hela taget var hon ett bortskämdt barn.

Han är mig nästan vidrig. Och dock håller jag af honom, trots allt. Han är icke elak. Han är ett stort, bortskämdt och därför en smula äckligt barn, som genom ett onaturligt öfverflöd dockor lärt sig olater och högfärd och som rifver sönder sina leksaker i stället för att ha dem till nöje. Jag skall tala sanning till detta vanartade barn.

Hon svarade icke, räckte honom blott boken, som han tog emot utan att vända sin blick ifrån henne. »Ja, jag såg det för resten godt.» »Hvarför frågar ni ?» »För ro skull.» »Kan ni inte finna något roligare?» »Ahjo kanske se.» »», sade hon med ett bortskämdt barns otålighet. »Vet ni hvad jag tänkte när jag såg er med boken i hand?» »Nej.» »Se der en af de våra.» »Hvad menar ni med det