United States or Cambodia ? Vote for the TOP Country of the Week !


I trädgårdarna mognade äpplen och päron, och plommona kunde ätas fast de voro hårda och sura. En dag säger Ernst-Olofs fader: Nu stjäls det äpplen i pastorns trädgård. Ja, kvällarna börja bli mörka, sade Ernst-Olof. Den kvällen togs en pojke, just han snattade äpplen hos pastorn. Pastorn tog honom själv. bar gärning. Med fickorna fulla av frukt och smygande fram under träden.

I min moders skog eller det var ingen skog, det var en park, en stor, stor park, med stora träd och många, många blommor som voro vackra, vackra. Fick du plocka hur många du ville? Ja, många jag ville! Och där var fruktträd med äpplen och päron. Stora äpplen? Ja, stora och goda.

Vilka strider ha icke utkämpats Maria kyrkogård och gatorna däromkring! Hur många päron snattades icke gården till slottet vid S:t Paulsgatan de härligaste franska päron, stora som barnhuvuden, skulle inte kunna mig att glömma min barndoms stulna sura kart, dolda i en trasig ficka och tuggade i ensamheten i en portgång eller förstuga. Vintern var en härlig tid!

Men han hängde också dit päron och äpplen och lät dem giva god skörd vare sig det var fruktar eller ej. Mitt i trädgården stod en ganska stor röd stuga i två våningar och med kupigt mörkt tegeltak. Den var säkert mycket gammal; golvtiljorna voro alnsbreda, trösklarna timmerstockar, dörrklinkorna nästan för tunga för mina händer.

Vi bänkade oss kring bordet, åto och drucko. Kopparslagarn gav mig ett glas punsch och strax blev jag yr i huvudet, att jag varken såg eller hörde någonting tydligt. Armar och ben, huvuden och händer dansade runt för mig bland päron och äpplen under himlen. Men när jag återkom till besinning, varsnade jag gumman och gubben.

I början vägrade den unga flickan med stora, förvånade ögon att alls taga någon befattning med hans päron, men efter en liten stund hade hon ätit upp två stycken. Tomas räckte henne vördnadsfullt sitt visitkort; det stod "Med. fil. kand." under namnet. Hon anförtrodde honom att hon hade ett ärende i en villa Djurgården.

Han håller också till godo med trädgårdens frukter och plockar åt sig både äpplen, päron och plommon från trädens grenar. Huru mården far fram, när han kommer in i ett hönshus, visar oss vår teckning. Den där afbildade mården är en stenmård. Erik och Anton. Med teckning. Erik och Anton voro grannar och därtill kusiner samt kamrater i arbete och lek.

Skutorna nere i Nybrohamnen vaggade sakta som i en dröm, med de mörka grå seglen utspända, ty det hade regnat natten. Klockan slog nio i Östermalmskyrkan. Tomas var redan ute. I en frukthandel vid Hamngatan köpte han några tyska päron i en påse; han hade för avsikt att äta upp dem i skuggan av någon mycket gammal ek ute Djurgården. En tom spårvagn rullade förbi; Tomas hoppade upp.

Han såg sig omkring med en hastig blick: konduktören var sysselsatt annat håll. Därefter reste han sig lugnt, vände om det svängbara ryggstödet sin soffa, gick över till andra sidan och satte sig mittemot henne. Behagar fröken ett tyskt päron? frågade han blygt och aktningsfullt.

Han hade sjelf varit ute förmiddagen och köpt ett halft skålpund af det bästa han kunde komma öfver, och han hade uttryckligen förbehållit sig att värdinnan utan hänsyn till sina egne principer för kaffekokning skulle lägga det alltsammans i kitteln. Han ville prestera ett riktigt öfverklasskaffe. För öfrigt bestod kalaset af en flaska Maraschino och ett franskt päron pr man.