Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 4 september 2024
Den store miljonären låter möblera sin villa »hemtrefligt, ja, rentaf förnämt». Hans maka består sig hvar dag lyxen af ett »varmt bad som doftar af Eau de mille fleurs». Vid den middag, som kröner familjens mondäna bana, »stod, alldeles som hos en kunglig familj, bakom hvarje stol en guldgalonerad betjänt, som hade att ombyta serviser, lägga för af de kostbara rätterna och gjuta i af de obetalbara vinerna». Och: »naturligtvis var menun affattad på franska språket, hofvets och diplomaternas språk». Vid samma tillfälle yppade sig det »lätta rasslet af sidenjupongerna, detta lätta frou-frou, som i denna atmosfär af underbara parfymer och rikt doftande viner och maträtter ej föreföll oangenämt».
Framför densamma stodo några högstammiga blomstergrupper, något härjade af storm och regn, men doftande och täcka, vårdade, som det tycktes, af kärleksfulla händer. Och på sidorna, längs gångarne, omkring hela huset, reseda och åter reseda.
Min moder var ett stort, skönt träd, dess präktiga, hvita blomklasar höjde sig rika och doftande öfver Callor, Heliotroper, Cactéer och en hel verld af små vexter, som stodo vid hennes fot och äfven vid hennes sida, ty de stodo radade högre opp och lägre ned på ett blomsterbord.
Skönt är lifvet på skyars höjder, Lätt man andas i doftande skog; Blif min brud, och jag öppnar För ditt hjärta en värld af fröjd!" Talte vågornas svala tärna: "Gall, jag älskar din lockande rymd. Frisk är vinden på bergen, Ljuft är lugnet i lundars djup; Mer dock tjusa mig skaldens sånger, Hjältars minnen från flyktade dar. Hör jag Ossians toner, Darrar locken på kindens glöd.
Må vara, kan jag ej bli ett stort träd, så vill jag gerna vara en liten buske, blott jag finge bära skära, hvita doftande blommor. Hvem vet, kanske nästa år, eller efter två år; jag skall vänta och bida. Fast jag blir bra gammal ren, måtte jag ej bli för gammal att blomma. Strålbarnen. I solen var mycken rörelse och liflighet.
Brefvet då löste älskade makan, Och såsom svar hon talte till falken: "Hälsa från mig den sköna Ilija, Bed, att han ej uppskjuter sin hemfärd. Doftande rosor blomma i trädgåln; Ack, men med hvem, med hvem dem plocka? Muntert på gården ropar där falken, Ack, men hvem lockas med mig att jaga?" Tvenne unga älskade hvarandra, Tvådde båda sig i samma vatten, Torkade med samma duk sig båda.
Ätt tänka att hon varit förlofvad med förra herrn här på Hirsala, med en rigtig fin herreman! Att föreställa sig att hon varit ung! Att tro att hon varit vacker! Åh, det är ju rakt omöjligt... Vet du, Antti, hon låtsade ej se mig då jag kom, men när jag räckte henne min stora doftande bukett, blef hon vänligare och bjöd mig in. Det var just hvad jag ville.
Denne ur fadrens famn sig skilde och nalkades flickan, Fattade sakta dess hand och rörde dess glödande läppar Lätt som en sommarvind med en kyss, ej mött och ej undflydd. Icke ett ord blef taladt. Med ömt, halft tvekande saktmod Drog hon sin hand ur ynglingens hand, den blomstrande flickan, Ordnade kopparna snart och den doftande drycken omkringbar.
I fönstren hänga prof på varorna: mörka dukar, randiga klädningstyger, ullgarn doftande af får, blanka knappar, speglar i messingsramar, lådor med russin och sviskon, stearinljus i blå omslag samt tuggtobak i rullar med ett ord allt hvad en rättskaffens Jyväskylä-medborgare nödtorfteligen behöfver för sitt dagliga uppehälle.
Frun tog korgen, bröt af en af rosorna och stack den midt i. Här har du den sade hon och gaf honom den doftande bördan. De äro väl rigtiga? frågade Erik och tog med den största andakt och försigtighet i korgen. Det är väl icke något underslef med det här heller?
Dagens Ord
Andra Tittar