United States or Anguilla ? Vote for the TOP Country of the Week !
Ty så har Herren sagt till mig: Om ett år, såsom dagakarlen räknar året, skall all Kedars härlighet vara förgången, och föga skall då vara kvar av Kedars hjältars bågar, så många de äro. Ty så har HERREN, Israels Gud, talat. Utsaga om Synernas dal. Vad är då på färde, eftersom allt ditt folk stiger upp på taken? Du larmuppfyllda, du bullrande stad, du glada stad!
Jag skall komma många folk att häpna för din skull, och deras konungar skola för din skull gripas av bävan, när jag i deras åsyn svänger mitt svärd; vart ögonblick skola de frukta, envar för sitt liv, på ditt falls dag. Ty så säger Herren, HERREN: Den babyloniske konungens svärd skall komma över dig. Jag skall låta din larmande hop falla för hjältars svärd, grymmast bland hedningar äro de alla.
Härligt speglar i Cronas bölja Hjältars Shelma de glimmande torn, Solen tömmer från östern Öfver Morven en flod af sken. Ljus är salen, där Finjal tronat; Dunkla vandra där inne likväl Söner tre af Morannal, Gamle kungen i sångens land. Gall med bågen är mörk att skåda, Harpans Rurmar fördystras af sorg; Nyss från striderna kommen, Tiger trotsige Clesamor.
Ja, Moab bliver ett åtlöje och en skräck för alla dem som bo däromkring. Ty så säger HERREN: Se, en som liknar en örn svävar fram och breder ut sina vingar över Moab. Keriot bliver intaget, bergfästena bliva erövrade. Och Moabs hjältars hjärtan bliva på den dagen såsom en kvinnas hjärta, när hon är barnsnöd.
Hans hjältars sköldar äro färgade röda, stridsmännen gå klädda i scharlakan; vagnarna gnistra av eld, när han gör dem redo till strid; och man skakar lansar av cypressträ. På vägarna storma vagnarna fram, de köra om varandra på fälten; såsom bloss äro de att skåda lika ljungeldar fara de åstad. Han vet nogsamt vilka väldiga kämpar han äger; de störta överända, där de rusa framåt.
Skönt är lifvet på skyars höjder, Lätt man andas i doftande skog; Blif min brud, och jag öppnar För ditt hjärta en värld af fröjd!" Talte vågornas svala tärna: "Gall, jag älskar din lockande rymd. Frisk är vinden på bergen, Ljuft är lugnet i lundars djup; Mer dock tjusa mig skaldens sånger, Hjältars minnen från flyktade dar. Hör jag Ossians toner, Darrar locken på kindens glöd.
Och Edoms hjältars hjärtan bliva på den dagen såsom en kvinnas hjärta, när hon är i barnsnöd. Om Damaskus. Hamat och Arpad komma på skam; ty ett ont budskap få de höra, och de betagas av ångest. I havet råder oro; det kan ej vara stilla. Damaskus förlorar modet, det vänder sig om till flykt, ty skräck har fattat det; ångest och vånda har gripit det, lik en barnaföderskas.
Nu jag kallnat för hjältars strider, Ryktet strålar ej mer för syn, Damm omtöcknar de strängar, Dem jag rörde i tjusning förr. Blott vid ensliga Cronas bölja, Öfverröstad af strömmarnas brus, Yppar sakta i toner Jag för natten mitt hjärtas kval. Men blif min, och min sång skall ljuda Hög ännu som i fröjdernas dar, Än få vingar och bära Genom tiderna Rurmars namn.
Från slagnas blod, från hjältars hull vek Jonatans båge icke tillbaka, vände Sauls svärd ej omättat åter. Saul och Jonatan, så kära och ljuvliga för varandra i livet, de blevo ej heller skilda i döden, de två, som voro snabbare än örnar, starka mer än lejon. Israels döttrar, gråten över Saul, över honom som klädde eder i scharlakan och praktskrud och prydde edra kläder med gyllene smycken.
Men om i hjältars land, i sena framtids år, Hans bragder blekna bortför större minnen, Om vid hans namn ej mer ett hjärta eldadt slår Och enslig, obesökt, med nötta runor står Den graf, hvari han göms, den trogne finnen; Då har hans lof, hans ära än ej dött, Då skall hans ande ila öfver hafven Med stolthet till det land, som honom födt: Här glöms han aldrig, här har för sitt folk han blödt, Här skall han lefva, om ock där begrafven.