United States or Mongolia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Men satt der en middag till bords med oss en ung man, som tagit sig en liten promenad uppe i Jotunfjellens snöfält, och han utstakade åt oss en väg, en gång vacker och beqväm att vandra, vi hade en manlig varelse att taga vara .

de vägar som HERREN, eder Gud, har bjudit eder skolen I alltid vandra, för att I mån bliva vid liv och det eder väl, och för att I mån länge leva i det land som I skolen taga i besittning.

Nu tynger Din hand öfver henne; Du jagar Med sorger, som pilar, allt jemt hennes dagar, Till dess hennes själ in i döden är trött, Tills slafvens och konungens önskan sig mött; En önskan, att snarliga hädan vandra, Och gisseln den ena och spiran den andra Förbyta, och allt hvad som lifvet än gaf, Mot lugnet och ron i sin ensliga graf. Och vardt af morgon och afton den andra dagen.

Vi veta väl att vi äro borta ifrån Herren, länge vi äro hemma i kroppen; ty vi vandra här i tro och icke i åskådning. Men vi äro vid gott mod och skulle helst vilja flytta bort ifrån kroppen och komma hem till Herren. Därför söka vi ock vår ära i att vara honom till behag, vare sig vi äro hemma eller borta.

Skyndsamt hunno vi smygande fram till ändan af staden, Men där stannade tvärt den ena kamraten och sade: 'Vänner, ej höfves det oss att springa som harar till skogen, Rädda och tomma, men mig syns bäst, att vi borgarelåsen Pröfva förut och taga, hvad nyttigast är för vår resa. Sagdt; och den andra jakade strax. Mig lyste att skuldlös Vandra min väg, och jag tog af männerna hjärteligt afsked.

Om vi säga oss hava gemenskap med honom, och vi vandra i mörkret, ljuga vi och göra icke sanningen. Men om vi vandra i ljuset, såsom han är i ljuset, hava vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd. Om vi säga att vi icke hava någon synd, bedraga vi oss själva, och sanningen är icke i oss.

Stå upp, var ljus, ty ditt ljus kommer, och HERRENS härlighet går upp över dig. Se, mörker övertäcker jorden och töcken folken, men över dig uppgår HERREN, och hans härlighet uppenbaras över dig. Och folken skola vandra i ditt ljus och konungarna i glansen som går upp över dig.

Olycklige! ropade dervischen efter att hava fört bägaren till munnen. Du har lockat mig att dricka vin! Jag har syndat mot Koranen, och den yttersta dagen, när jag skall vandra över svärdseggen till paradiset, kommer jag att vackla och falla ned i Tophet! Töm denna bägare och några till med mig, svarade Omar, och du kommer att redan i afton med vacklande gång vandra in i paradiset.

FRU BINGEN. Att kunna tåla är dock hufvudstycket. v. Det där var bra. sade ock min mor. FRU BINGEN. I synnerhet, herr Dann, när man beror. v. DANN. Beror? FRU BINGEN. Ja, såsom jag och många andra, Som haft vår bättre tid och sett den vandra. Vi lefva sen nåd. v. Min bästa fru, Gör mig ej sorg, vi missförstått hvarandra. Ni lefver här ingens nåder nu.

Annars ska herrarne tro, att jag är den värste hojtaren i hela vår församling; ni skulle bara höra mig i kyrkan. Klockaren skriker, att han är röd som en tuppkam i synen, men mig överröstar han icke. Förtroligheten mellan masugnskarlarne och djäknarne beseglades, dessa senare framtogo vinflaskan och läto den vandra ur hand i hand, från mun till mun.