United States or Gibraltar ? Vote for the TOP Country of the Week !


Pjesen hade lättat upp ynglingens nertryckta sinne och lärt honom le åt afgudar, men hans könslif eller uppfattning af qvinnan hade den intet inflytande. Djupare tog deremot den tungsinte Hamlet. Hvem är denne Hamlet, som lefver än, efter att ha sett rampljuset under Johan den tredjes tidehvarf och alltid blifvit lika ung?

Af den manliga befolkningen öfver 20 år lefver i riket i dess helhet mer än en tredjedel ogift, men särskildt i Stockholm betydligt öfver hälften, och qvinkönet är härvidlag ännu sämre lottadt.

Upplandsbonden lefver icke i en vårdslöst härmad förfining, han bivuakerar i ödemarken; och hvem, han ur vinterkölden träder fram till den varma, gästvänliga brasan, frågar efter om det skjul, som omger honom, är svart eller hvitt, om den mark, hvilken han står, är fejad eller icke?

Vidare ville jag varna hvar och en för den själfviskhet att göra sin egen begränsade personlighet till ett föremål för all sin omtanke, äfven om denna omtanke afser blott höga intressen. En kristen lefver sitt sanna lif i sin tro, sin kärlek, i sina tankar och handlingar.

Min båt är snart I ordning att dig motta. Kanske hinner jag Tillbaka än till striden, innan allt är slut. TEKMESSA. Se ditåt, andas icke där Eurysakes? Mitt lif är, där han lefver, annorstädes ej. För, om du vill, mig närmare till honom; Jag följer dig, men bort från honom, trefaldt nej! HYLLOS. Hvad står mig att göra?

Valis fordne vän, för trädet till sitt hemlands luft, sätt det i sitt hemlands jord. Gör detta för Valis skull, hon har intet mera att önska. Du lärde Vali att hon ej har lof att taga sitt lif: hon lefver. Du bad henne bedja: hon ber. Frid vare med dig, med henne som gläder ditt hjerta och med dina barn. Frihet och lifvets fullhet vare eder". Hildred.

Den ene lefver helt i köttets rike, han är högmod, öfvermod och egoism, han blomstrar en tid i mycken välmåga, men sistone går han under, som tillbörligt är. Den andre är idel längtan att förlora sitt själf i det som ofvanefter är.

Om ni nu föreställer er, att ni aldrig sett sådana och icke heller finge se opp från denna bok för att betrakta dem i sin växt och blomning, kunde ni läsa, länge ni lefver, deras namn och skulle dock ingen uppbyggelse och kunskap vinna.

Men kvinnan, ädle främling, som du såg Med dyster undran, när i stilla tåg Hon långsamt skred från broder och till broder, Hon lefver nu af sina minnens skatt: Det var de båda tappres gamla moder, Hon tillbad bilder ej, hon tog god natt. "Har du lifvets stigar märkt nå'n gång Ibland de tusende, du där sett vandra, Hur af en okänd makt, ett inre tvång, En människa kan dragas till den andra?

Ej från i dag, ej från i går den lefver, nej, Från evighet, och ingen vet den stund, den gafs. Fördenskull ej af rädsla för ett mänskligt bud Jag borde, pliktglömsk, straffas af de himmelska." Men det är ej Antigone ensam, som betraktar Kreons stadgande ur denna synpunkt. Det är ett brott äfven i de öfriga i dramen uppträdande personernas ögon.