United States or Cyprus ? Vote for the TOP Country of the Week !
Herdar skola komma över henne med sina hjordar; de skola slå upp sina tält runt omkring henne, avbeta var och en sitt stycke. Ja, invigen eder till strid mot henne. »Upp, låt oss draga åstad, medan middagsljuset varar! Ack att dagen redan lider till ända! Ack att aftonens skuggor förlängas! Välan, så låt oss draga ditupp om natten och förstöra hennes palatser.»
Det var den trogna hunden, som en man av det vandrande folket bundit vid ett träd utanför vagnborgen, kort innan sveket förövades mot Erland. Ack, gode Käck, du är icke en varg, du vill icke låta mig dö, sade Singoalla. Men du är Erlands hund, och därför älskar jag dig. Singoalla märkte, att Käck var bunden, och hon löste honom från trädet.
Låt vara, att jag inte längre har makt över dig för tillfället, men tala ut fort! Är det fråga om någon sammangaddning mot mitt eller konungens liv? Hur mycket begär du för en öppen bekännelse? Vad jag begär för min bekännelse! Ack, det kan varken mätas eller vägas. Nu såg jag, nu såg jag utan blindhet. Nu läste jag i din hand...
Julianus' lagrar väcka min avund. De unna mig ingen nattro. Jag måste, även jag, vinna lagerkransar och murkronor. Gånge ditt hopp i uppfyllelse! Må du varda lyckligare än Augustus och dygdigare än Trajanus! När ämnar du dig till lägret? Ack, vid Herakles, det torde ännu dröja ett år. Kriget mot perserna behagar mig icke.
Jag hade knapt trott min „hårdhjertade“ Hanna om så mycken menniskokärlek. Det är allt Bellas förtjenst, tant, hennes och din. Ni två ha gjort mig så lycklig, att jag måste älska hela verlden i gengäld. Men något föll mig just nu in. Vill du ej, ack, vill du ej, tant, taga Bella med dig i stället för mig?
Han samtyckte blygsamt till hennes önskan. Ack, kom då snart och ofta, min älskade broder, fortfor Eusebia. Jag har så mycket att säga dig och så många sorger att yppa, som nu kännas dubbelt tyngre, emedan jag måste sluta dem inom mig själv. Betrakta mig som din syster som om vi hade ej endast samme himmelske, utan även samme jordiske fader.
Själva tigrinnan älskar sin avföda och försvarar den i döden. Tala icke så, min fader, bad den unge föreläsaren och uppslog sina tårfulla ögon. Jag känner icke världen och människornas hjärtan, men jag förstår likväl, att min moder måste varit mycket olycklig, innan ett så rysligt beslut fick rot i hennes själ. Tror du ej, att hon göt tårar, då hon lämnade mig? Ack, hon gjorde det!
Ack, hos oss vore du en främling, derföre skulle du der förskjutas och här äro fängelsets barn föraktade! Blif här i ära och rikedom". Nu såg Simrith opp, lyfte högt sitt hufvud och sade: "Nej, Bani, med dig vill jag följa, hos dig är mitt hem, här ar jag främmande. Din Gud har jag länge tillbett, han skall bli min Gud, ditt folk skall blifva mitt folk.
För första gången uppdök hos mig ett tvivel på mina vetenskapliga undersökningar! Om det skulle vara en dårskap, ack! då har jag för ett hjärnspöke uppoffrat min levnads lycka och makas och barns likaså. Ve mig, dåre! Och svalget mellan avskedet från de mina och detta ögonblick, som går, öppnar sig! Ett och ett halvt år, så många dagar och så många nätter, så många smärtor för ingenting!
Ack, tvekan råder ingen bot, Förtviflan står ej fall emot, Men fast beslut ger hopp i nöd, Och hopp ger tro, och tro ger stöd. Tag mod och bed, så kommer han, Som väg och stig dig visa kan, Guds Helga Ande full af nåd, All ängslans tröst, all tvekans råd. Till honom är dig vägen kort, Han viker aldrig fjärran bort, Han står vid hjärtat utanför Och minsta suck där inne hör.