United States or Netherlands ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han gick sakta tillbaka till sitt rum och blev sittande länge vid skrivbordet med huvudet i händerna. Ibland blev han het av vrede mot alla dessa föraktliga, hatfulla, fega, dumma mänskor, som sökte lura honom. Men minuten efter var det som om vreden smält inom honom till en darrande fråga: Finns det en Gud?
Han hade bett sin älskade, fröken Andersson, att aldrig ringa till kontoret, så han visste säkert att Bergkvist även under nuvarande sorgliga omständigheter var simpel nog att vilja lura honom. Men han tog emot luren. »Dra åt skogen», sade han behärskat in i tratten. »Jag har viktigare saker för händer för att låta mig störas av sådana här förbaskade dumheter.»
Dalströms humör, när han en timme senare intog sin plats vid kontorspulpeten, var inte det bästa, och hans misstänksamhet närmade sig det patologiska. I varje ord, i varje fråga, och framför allt i varje meddelande vädrade han ett försök att lura honom april, och han var på sin vakt med en ängslighet, som gjorde varje sådant försök från början dömt att misslyckas.
Han säger i sitt hjärta: »Jag skall icke vackla, över mig skall i evighet ingen olycka komma.» Hans mun är full av förbannelse, av svek och förtryck; hans tunga gömmer olycka och fördärv. Han lägger sig i försåt vid gårdarna, i lönndom vill han dräpa den oskyldige; hans ögon lura på den olycklige.
Därför är det ju tämligen klart att yngste bokhållarens försök att lura honom in till chefen skulle slå slint. Den affär, där Dalström var underkassör, var mycket stor, så stor, att chefen snarare var ett begrepp än en person, och det hände högst en gång om året att denne mäktige man hade något att säga Dalström.
"Jaså, på det viset", sade han. "Ni är en så'n." "Hur var det?" frågade den tillskyndande hovmästaren. "Den där lymmeln vill lura mig. Han fick en tia och gav tillbaka på en femma. Men det duger inte med en gammal globetrotter som jag." "Jag fick en femma!" svarade kyparen. "Tyst, karl!" sade Andersson. "Jag måtte väl veta det bäst, jag hade två tior och en femma i plånboken, och se nu!"
Plötsligen var det någon som sade: Hör du, ä det sant, va Kalle säger, att du stal hans glaskula för honom. Han svarade ej. Han hade aldrig stulit glaskulan. Han hade helt enkelt stoppat den i sin ficka för att lura Kalle, och så hade han glömt, att han hade den där. Men stulit den hade han aldrig gjort. Allt detta skulle han ha velat svara. Men han kunde ej få ett ljud över sina läppar.
Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet. Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad. Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
Hon frågade alltså: Vad käbblar ni om? Och Brita svarade: Han vill lura mig upp på sitt rum. Jag skulle visa henne något, förklarade Ludwig. Fru Olga sa med hårda läppar och skarp stämma: Är detta något fastspikat på ditt rum, Ludwig? Eljest föreslår jag, att du visar det här. Ludwig betraktade henne med grubbel och oro. Kors i jissi namn vad du är dum i dag! sa han. Brita sa: Hon är inte dum.
Han kunde ju ta pengarna, och så kunde vi sitta hemma och slicka oss om munnen åhnej, såna dummerjönsar ä vi inte hemma i vår by. Vill ni hellre ge en riksdaler särskildt för profkort, så gärna för mig: då får jag fyra riksdaler för sju kort. Tror ni jag skulle vara så dum att lura er? Då skulle ni ju inte rekommendera mig hos era bekanta.
Dagens Ord
Andra Tittar