United States or French Polynesia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Svaret blef nej! Den drömlika oklarhet, som hvilat öfver hennes väsen, var i detta ögonblick som bortblåst, och hon tyckte sig se sin väg. Ja, sade hon. Jag har kämpat länge under många år mot min brinnande lust att skrifva Skrifva? han förstod icke. Ja. Att bli författarinna. Han svarade icke strax, men där flög en rodnad öfver hans kinder.
"Ack, du oförståndiga barn! En otrogen, en son af en hund! Och jag nekade dig ej att sitta om aftnarna vid brunnen och höra honom tala och berätta för barnen. Ja till och med hindrade ej när han lärde dig skrifva på papper. Och det är nu tre år sedan och du är nu fjorton år gammal och fullvuxna menniskan och borde ju förstå att ej tänka på en otrogens ord. Lägg dig nu bara ned och sof.
Hon hade icke sofvit en blund på natten, och framåt morgonen satte hon sig att skrifva: Jag håller af dig, men kärlek har jag aldrig känt, blott drömt om i min ungdoms första vår. Det häftiga du ibland bjudit mig i dina smekningar har skrämt mig kall som is.
Skikar du så skika snart medan jag är her teknar Nadja Sergeiovna, Pantelemonskaia pereolok no 5.» Hastigt förseglade hon brefvet, skref utanskriften och slängde så det hela åt sidan. Att skrifva var det värsta hon visste. Det hon kunde hade hon lärt sig sjelf. Hennes »bildning» hade ej sträckt sig så långt som till ortografien, den ansåg hon för resten fullkomligt onödig.
De äro mina egna, ingenting annat än surrogat jag äger icke en människa att älska och att tala med. Och när jag blir död, är allt mig likgiltigt. Hvarken skam eller heder kunna nå mig då. Det är en obeskriflig lättnad, jag kan känna af att skrifva så här, alldeles ut ur mitt eget hjärta. Hur måtte det då icke vara, att äga en människa att tala till!
Det är jag som går, därför är jag icke bitter, därför kommer jag icke att skrifva en nedsättande bok om den, jag höll af. Jag har aktning för mig själf; det är med grannlagenhet jag ser på de känslor, jag hyst. Jag har älskat dig, och hade du varit mera samlad och mera helgjuten i ditt känslolif, skulle jag kanske kunnat älska dig alltid. Nu kan jag icke. Men jag beundrar ditt snille.
Pojkar bruka alltid kunna skrifva vers. Ja, nog kan Bengt alltid. Men då är det ju ej af oss sjelfva. Det är sant. Ack, hvad ska’ vi hitta på? Om vi skulle gifva henne våra porträtter och skrifva bakom en helt liten vers, bara några ord. Bertha, kom hit! Tycker du ej, vi kunde gifva våra porträtter åt Verna Sommar på hennes födelsedag?
Med denna önskan utsändes denna bok, som jag på mångas uppmaning ändtligen fått tid att skrifva.
"Kan ni väl begära att de skola vara annorlunda", sade fremlingen, i det han ställde bort sin kaffekopp på det lilla med ädla stenar sirade théfatet. "Från slägte till slägte hemfallna åt slafveriet, utan undervisning, hvad kan ni väl vänta af dem? Ni kanske knappt låter edra fruntimmer lära sig läsa och skrifva?" "Läsa och skrifva! Bosch! hvad skulle de dermed.
Sedan de talat en stund om hans resa och om Upsala, kom hon till sist fram med det hon föresatt sig att säga honom: »Hör du, jag undrar ändå om jag icke skulle kunna vara dig till nytta på något sätt. Kan jag icke skrifva för dig? Du anar icke hvilken öfning jag har.» Han afböjde utan vidare.