United States or Micronesia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Jag tänker ha bara en, ser du, för jag skall ju ha varma byxor i samma färg, som klädningen. Så har Verna Sommar. Tycker du ej det är bra? Jo, sade Hanna, och hennes röst lät otålig. Bella märkte det och steg upp för att gå. Du är trött och tankspridd, sade hon vänligt, Jag skall ej störa dig längre. Men det förefaller mig så rysligt länge sedan vi fått tala riktigt med hvarandra.
Visa hellre er aktning för dem genom uppmärksamhet för deras ämne, sade hon, och flickorna blygdes. Det var numera endast magister Alm, historieläraren, och Verna Sommar, gymnastiklärarinnan, som åtnjöto en större popularitet bland fjerde klassisterna, och denna uttryckte sig öfverhufvudtaget på ett aktningsfullt och hyggligt sätt.
Verna Sommar skrattade, men var röd af förlägenhet, likaså flickorna. Hon tyckte om dem för deras hurtighet i gymnastiken och hade nog märkt deras blyga beundran. I
Det är sant, sade Verna. Redan det, att man vågar trotsa det allmänna bruket, inger en känsla af frihet. I
Verna, obs.! vi ha ju alla blifvit du med henne, tar sig en lur fram och tillbaka, och jag har just ingenting att säga till Alma. Om ni ej komma, somnar också jag. Bella och Hanna följde henne småleende till gruppen i backsluttningen. Verna vaknade i detsamma och reste sig hurtigt. Hon var klädd i reformdrägt, som ledigt och vackert slöt sig kring hennes käcka figur.
Jag hör en koskälla, kanske vi ej äro långt från en gård. Verna lyssnade med handen bakom örat. Jag tycker det är en hund jag har åtminstone aldrig hört en ko skälla sade Bertha spetsfundigt och knep Verna i armen. Pajazzo! Men tycka ni som jag, så söka vi nattqvarter i närmaste gård. Alma och Lilli kunna bestämdt icke gå längre i qväll.
Begge genomströmmades af en hängifven värme, som kom dem att glömma sättet, på hvilket de fått sin önskan uppfyld. Bertha gick och skröt öfver sitt puts så att der samlade sig en skock nyfikna kring de tre. Hanna fick också höra det, men lockade flickorna bort med en af sina historier. Och nu äro vi goda kamrater! sade Verna Sommar slutligen och klappade de två på axeln. Lefve skolan!
Det gjorde dem alla ondt om flickan, som hittills aldrig gifvit anledning till allvarsamt klander, utan tvärtom var en af skolans mest framstående elever. Men skolans anseende fordrade, att en elev, som till den grad blottstält sitt rykte, icke tilläts att vidare qvarstå vid densamma. Innan mötet denna gång afslutades, infann sig Verna Sommar och begärde ordet.
Så då först ut anti-krinolins- och anti-snörlifs-fröen, bad Bertha. Jag behöfde bara en dag för deras rotningsprocess. Men säg något mera, Hanna! Det fins grundsatser, som äro vigtigare, än de som röra klädedrägten, inföll Verna Sommar, och dem hoppas jag Bella till först skall så
Och hon har blifvit så snäll, vet du, helt annorlunda mot förr. Likaså Lilli. Jag tror de hålla på att bli goda vänner. Än Aina då? Jaa . . . Aina . . . jag vet ej riktigt! Hon är så ostadig. Jag fruktar hon ej länge kan intressera sig för samma sak. Gymnastiken, som hon i vintras svärmade för, är henne nu alldeles likgiltig. Till och med Verna Sommar har för henne blifvit en vanlig dödlig.