United States or Brazil ? Vote for the TOP Country of the Week !
I stället för att bekänna det fula han gjort och söka sig en förklaring på sitt eget väsen, kom det historier om människornas hat mot honom, utbördingen, som inte kunde kola milor och hugga famnved.
Under sina många resor hade han kommit i beröring med personer af allehanda samhällsklasser och nationer med olika bildning och trosbekännelse. Hans öga var skarpt i att uppfatta menniskors och sakers komiska sidor, och af detta slag, ehuru ej bitande, voro de historier, med hvilka han undfägnade vänner och bekante.
Och en dylik åsigt bibehöll sig länge. Den, som ej var annat än en skald, betraktades af ortodoxin med misstroende. I bästa fall nöjde man sig med, att om denna besynnerliga menniska utsprida en mängd anekdoter. Derefter lade hvar och en sin lilla kommentar till den ursprungliga historien. Huru många historier har man ej hört om Bellman!
Blandades då in de gifta folken då blev det historier, som stundom togo blodröd färg, och då brusto hjärtan och brötos band, och en enda illa överlagd handling kunde spinna ut sina följder över flera släkters liv, gå ner i avkomlingarnes som ett tragiskt öde, av vilket de oskyldige ledo en opersonlig förföljelse. Mari var i tjänst hos uppsyningsmannen, som var ett strå vassare än vara hos bonden.
Jesper trädde in, bredbent och trygg. God dag, god dag! Sitt ner, Jesper! Hm! Ja, Helena talte väl om, att jag behöfver en ny dräng och hade tänkt just på dig? Jo, det var något sådant. Nå, sa hon också, att jag helst ville ha en gift dräng, som har något att lefva och sträfva för och har glädje af att hålla sig hemma och inte blir orsak till några historier med kvinnfolk och så'nt där?
Månne Schana skulle komma i dag, och hvad skulle hon då ha att tala om för nya historier från »Friden»? Det hade nog varit slagsmål igen hos skomakarens, och inneboende flickan hade nog skaffat sig en ny fästman vid det här laget, så som hon var? Kanske någon hängt sig på vinden usch! det var ett otäckt hus, inte lugn hvarken natt eller dag!
Nu går det lätt att tala till dem, han deltar i alla deras sorger och bekymmer, han talar med sin far om arbetet, han berättar historier, han ser hur de gamlas ansikten lyser upp av glädje, och nu förstår han hur helt de lever för honom, hur de älskar honom och ber för honom.
Den ene kallade de för »Fiffen» han hette egentligen Filip Fransson och var smålänning född. Där gick några besynnerliga historier om att han haft något knep för sig med redskapen i sitt bränneri och att kontrollören hade varit med om det. Så gick det hål på ägget. Kontrollören, en sergeant, fick rymma till Amerika, och Fransson slog sig ned här i Smörlunda och köpte ett stort hemman.
De skulle ändra lif; icke dansa, icke gå på teatrar, icke skämta. Han skref numera läsarekrior i skolan och satte sig för sig sjelf för att slippa höra lättsinniga historier. Fy fan, du är ju läsare, sade en dag en kamrat offentligt. Ja, det är jag, sade han. Han ville icke förneka sin frälsare. Skolan blef nu olidlig.
Hon ... utan att veta om han inte ändå skulle återkomma, såsom han nu också i sanning gjorde ... hade lagt sig tryggt och friskt, och genast somnat, utan inre uppror, utan farhågor, utan fraser, utan historier. Men Alberts nästa tanke var mindre angenäm.