United States or Saint Martin ? Vote for the TOP Country of the Week !


Säg, skulle det inte an, att jag fick bjuda frun därute ett glas? Jag har fin malaga. Jag räds att Sara inte vill ha, här tidigt. Det måste tillvänjas, herr sergeant. Topp! jag slår vad om att frun är från Västergötland? ett förträffligt val, som herr sergeanten gjort: jag vill nu önska, att bondvagnen är till lags och inte skakar för mycket; men när man inte har eget åkdon, får man nöjas.

Men bland fördäckspassagerarna befann sig en lång och vacker underofficer ja, utan förbehåll sagt, en sergeant som, antingen av penningförhinder eller andra orsaker, denna resa inte frågat efter att vara bättre än däckpassabel. Hygglig och städad, samtalade han dock med en och annan av salongsfamiljernas medlemmar.

tillåter jag mig fråga om Tidningen verkligen menat någon viss major eller av frucktan för tryckfrihetsåtal ej vågat utsätta namnet eller att det kanske skall vara en av tidningens vanliga s.k. »kveckheter» varmed den vill nedsätta armén uti allmänhetens ögon! Men simpelt är det i alla fall. G. E., f.d. sergeant . Vill hr schersanten ta tillbaks och sluta fred och nåd, kom genast hit.

En soldat kan befordras till korpral, sergeant och fanjunkare, men en underofficer kan aldrig befordras förrän som sagt i sin dödsstund, och är det dags. En löjtnant kan vara förtrolig med en soldat, men aldrig med en underofficer.

kanske jag medsamma får erlägga skjutsen till Fellingsbro, är det gjort. Nej, det behövs inte; fast det kan också an; drängen är supig. Se här ... fem fjärdingsväg ... och se här litet över till ... vart gick Annette? var god och tag detta för hennes räkning. Tackar ödmjukast. Ett glas, herr sergeant, för min egen räkning, om jag får bjuda! här morgonkvisten skadar det inte.

Hur kommer det till, att du kan vara underofficer, och är blott en ung människa? I Stockholm brukar de stundom yngre underofficerare ... i synnerhet som ... ja, ser du, jag är egentligen inte långt ifrån officer ... sergeant. Schersant? bra, som det är. Fråga aldrig efter att bli officer, löjtnant och dylikt skralt sällskap.

Den ene kallade de för »Fiffen» han hette egentligen Filip Fransson och var smålänning född. Där gick några besynnerliga historier om att han haft något knep för sig med redskapen i sitt bränneri och att kontrollören hade varit med om det. gick det hål ägget. Kontrollören, en sergeant, fick rymma till Amerika, och Fransson slog sig ned här i Smörlunda och köpte ett stort hemman.

Det var, till en början, ögonblicket i Strängnäs, de blev du; , när hon kom med cigarren; etc etc etc. Kan det vara möjligt, efter pass, att hon hatar dig? frågade han sig. Dumma sergeant! ropade han halvhögt och stirrade upp emot taklisten: hatar mig? Det gör hon visst inte. Hatar man en stol? hatar man ett bord? hatar man en möbel? en likgiltig ... en ingenting ... en mig!

Han gick ned åt den sluttande gården. Natten såg ut att bli regnig. Han kom till stallet och knackade dörren. Därifrån röt en rusig stalldräng: Ryk åt hälsingland ! Det var en hundsfott till gästgivare ordentlig, som tidigt stänger alla sina lider, portar och skullar! Prosit sergeant, här får du roligt, och är avbiten från hela mänskligheten.

Agust, som var den äldste och åtta år gammal, förklarade till och med att det var en skitlek. Men sedan Stellan tömt sitt förråd sablar och kaskar och annan krigsrustning och dessutom gjort Agust till sergeant, visade sig all fara för myteri undanröjd.